EKONOMI: Krisuppmaning till utsatt grupp

2023 09 19

Skuldsättningen i Sverige är alltjämt ett mycket stort problem.

Aldrig tidigare har så många svenskar ansökt om skuldsanering hos Kronofogden, och ökningen är störst bland de mellan 18 och 30 år.

Enligt budget- och skuldrådgivaren Anna Glassell har det varit ett högre tryck efter semestern och allt fler medelinkomsttagare hör av sig till Kronofogden.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Riktar uppmaning

Glassell riktar nu en krisuppmaning till de som befinner sig i en svår ekonomisk situation tyngd av skulder.

– Man ska söka hjälp tidigare än vad många gör idag. Många kommer när det är väldigt mycket skulder, det är mycket skulder hos Kronofogden, säger hon till SR.

Viktigt att få ordning

Vidare förklarar Glassell att det är viktigt att få ordning på vad som är bäst att ta tag i först.

Hon menar att det inte nödvändigtvis alltid är ekonomin som är den högsta prioriteringen, utan att det även kan röra sig om exempelvis den psykiska hälsan.

Vad gäller ekonomin brukar skuldrådgivare titta på vilka utgifter personerna har, vad pengarna går till och därefter göra en bedömning av situationen.

Det är skuldsanering

Allt fler ansöker om skuldsanering hos Kronofogden, men det är inte alla som får sin ansökan beviljad.

– Skuldsanering är till för dig som har skulder du inte kan betala på egen hand under överskådlig tid, framhåller Kronofogden.

– Det är inte en lösning på tillfälliga betalningsproblem. För att vi ska bevilja dig skuldsanering ska du först ha gjort ansträngningar för att lösa din situation.

Kan testa

Hos Kronofogden kan man genomföra ett skuldsaneringstest för att se om det är någonting som kan bli aktuellt vid en ansökan.

– Först går vi igenom alla omständigheter som kan påverka om du kan betala dina skulder i framtiden. Det finns ingen gräns för hur liten eller stor skulden behöver vara. I stället tittar vi på din totala skuld i relation till vad du kan betala, fortsätter myndigheten.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

2,6 miljoner svenskar får pengar på kontot

2025 05 14

Det handlar om en återbäring, men inte den som Skatteverket betalar ut i form av skatteåterbäring och som många anställda fick ut i april.

Istället är det 500 miljoner kronor som ska delas ut till folk som är kunder i försäkringsbolaget Folksam.

Jens Wikström, chef Affärsområde Sak på bolaget, är nöjd över att kunna dela med sig av de glada nyheterna.

− Folksam är ett kundägt bolag och att vi nu kan ge drygt 2,6 miljoner kunder en återbäring på över 500 miljoner kronor att dela på känns väldigt bra och brukar vara ett välkommet tillskott hos våra kunder, säger han i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Utbetalningarna kommer att inledas under maj månad. Redan då kan kunder med autogiro förvänta sig pengar. Övriga får återbäringen från och med juni.

Hur mycket det handlar om beror på den inbetalda premien samt Folksams överskott under 2024.

Det är de som är så kallad sakförsäkringskunder som får del av återbäringen, det vill säga de som har en fordons-, boende-, barn-, olycksfalls-, djur- eller tilläggsförsäkring.

Redan förra månaden skickade Folksam ut återbäringsbesked till kunder med 100 kronor eller mer i intjänad återbäring. 

Den som har ett lägre belopp än så får sin återbäring nästa år.

LÄS MER: En av fem gör samma miss med banken

En av landets största

Folksam är en av Sveriges största kapitalförvaltare och erbjuder förutom försäkringar även pensionssparande.

Nästan varannan svensk är försäkrad i bolaget.

– Visionen är att våra kunder ska känna sig trygga i en hållbar värld, förklarar Folksam.

Försäkringsbolaget figurerade även nyligen i medierna efter att en skadereglerare på Folksams kontor i Helsingborg lurat företaget på 2,8 miljoner kronor.

Den anställda hade betalat ut ersättning för påhittade skador till totalt 77 personer under en period på fyra och en halv månad, rapporterade HD förra året.

Personen dömdes av Helsingborgs tingsrätt men ärendet togs tidigare i maj månad upp igen i hovrätten där skaderegleraren dömdes på nytt. Domen landade på fängelse i två år och åtta månader.

Foto: A. Poacquadio

Text: Redaktionen