Finland kan strypa barnbidraget – men bara för en grupp

2023 09 19

Finlands finansminister öppnar för nya sparåtgärder.

Den finländska regeringen har under tisdagen samlats för budgetförhandlingar.

I samband med det öppnar man för nya sparkrav för att stå emot de hårda ekonomiska vindarna, trots högljudda protester.

En av åtgärderna kan komma att handla om att skära i barnbidragen för höginkomsttagare, menar finansminister Riikka Purra (Sannf).

Det rapporterar Svenska Yle.

“Ytterligare åtgärder”

Purra menar att åtgärder angående barnbidragen för höginkomsttagare kan vara ett steg i processen.

– När man tittar på prognoserna och de allt svagare utsikterna verkar det som om regeringen får lov att förbereda sig på ytterligare åtgärder, säger hon.

Inte uteslutet

Statsminister Petteri Orpo (Saml) utesluter inte att nya sparåtgärder kan komma att bli aktuella.

Däremot väljer han att inte kommentera huruvida finansministerns uttalande är nära att bli verklighet eller inte.

– Vid behov tar vi till ytterligare åtgärder. Finansministerns uppgift är att förbereda oss för olika utfall. Nu följer vi de sparbeslut som finns i regeringsprogrammet. De reformer som ska öka sysselsättningen ger inte resultat innan de är genomförda, säger Orpo.

Stram budget

I den nya budgeten har den finländska regeringen presenterat en stram sparbudget för år 2024.

Budgetförslaget uppvisar ett underskott på omkring 10 miljarder euro, uppger Hufvudstadsbladet.

– Vi har en beslutsam och funktionsduglig regering och nådde resultat snabbt. Vår lägesbild är ändå allvarlig, och det syns i finansieringen av välfärdssamhällets service, säger statsminister Petteri Orpo.

Tar tuffa beslut

Vidare förklarar statsministern att anledningarna till sparpaketet handlar om bland annat ett dåligt konjunkturläge och dyrare socialtjänst.

Han menar att regeringen måste ta tuffa beslut för att “vända på skutan”, och att nedskärningarna öppnar för en bättre framtid.

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarligt hot” mot Sverige

2025 10 30

Den förlängda gränskontrollen vid Sveriges inre gräns förlängs till och med den 11 maj 2026.

Beslutet motiveras med att det förekommer ett ”allvarligt hot” mot Sveriges säkerhet, uppger regeringen.

– Beslutet grundar sig på bedömningen att det även fortsatt råder ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten, framhåller regeringen i ett uttalande.

Helt ny bedömning 

Hotbilden baseras på gränsöverskridande brottslighet som har kopplingar till statliga aktörer och terrorism.

Enligt regeringen handlar det om en ny hotbild mot Sverige.

– Tidigare beslut har grundat sig på olika allvarliga hot mot allmän ordning och inre säkerhet, men det nu aktuella beslutet bygger på den befintliga hotbild som fortsatt är såväl allvarlig som komplex. 

”Identifiera inresande personer”

Den tillfälliga gränskontrollen får förlängas, men vid varje förlängning krävs en ny bedömning. Beslutet om förlängning måste också fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning.

Regeringen kallar dagens beslut för en ”viktig åtgärd”.

– En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är en viktig åtgärd för att myndigheterna ska ha tillgång till rätt verktyg och förutsättningar för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet.

Den förlängda inre gränskontrollen gäller i sex månader – från den 12 november 2025 till den 11 maj 2026.

LÄS MER: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

FAKTA: Inre gränskontroll

- Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Tyskland, Österrike, Norge, Nederländerna och Danmark, har också återinfört inre gränskontroller.

-  Polismyndigheten bestämmer var och hur kontroller ska genomföras.

- Kontrollerna ska fortsatt anpassas till vad som är nödvändigt för att kunna värna allmän ordning och inre säkerhet.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter 

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Dundersmäll för USA – drabbas värst av alla

2025 10 30

Den svenska myndigheten Kommerskollegium har analyserat effekterna av USA:s och andra länders förändrade tullnivåer som införts sedan slutet av 2024.

Den omfattande studien visar att de nya tullarna har en negativ påverkan på hela världshandeln.

Allra värst är effekterna för USA.

Landets export minskar med mellan 10 och 18 procent – beroende på scenario – enligt Kommerskollegium

En dundersmäll för amerikanska företag och landets ekonomi.

– Det mest iögonfallande, även om det inte är förvånande, är att USA:s handel drabbas hårdast. Landets export minskar med 10–18 procent och bnp med omkring 1–4 procent, beroende på scenario. De industrier som tullarna är tänkta att skydda är bland de mest negativt påverkade, säger utredaren Lovi Nordgren.

Att USA drabbas hårdast har en enkel förklaring.

– Det beror på att många amerikanska företag är en del av globala värdekedjor och därmed beroende av importerade insatsvaror. Även Kanada och Kina påverkas tydligt negativt, medan Sverige och EU klarar sig förhållandevis väl, säger Nordgren.

Sverige drabbas ”måttligt”

Tulleffekterna för Sverige bedöms som ”måttliga”. Vissa sektorer drabbas hårdare än andra, men överlag står den svenska ekonomin stadigt.

– För Sverige är de samlade effekterna måttliga, men vissa exportsektorer drabbas hårt, särskilt inom stålindustrin. Resultaten visar hur tätt sammanflätad världshandeln är och hur viktigt det är att värna öppna och förutsägbara handelsrelationer, säger Lovi Nordgren.  

LÄS MER: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina 

FAKTA: Kommerskollegiums granskning

- Tre scenarier har simulerats för att analysera hur förändrade tullnivåer påverkar världshandeln och den globala ekonomin.

- Huvudscenariot speglar de tullnivåer som gäller i dag, inklusive Turnberry-överenskommelsen mellan EU och USA från augusti 2025.

- De andra två visar ett mildare scenario respektive ett mer eskalerande scenario med ännu högre tullar.

- Syftet är att förstå hur förändringarna slår mot olika länder och sektorer, och hur de påverkar bnp, produktion, export och import. Enligt Kommerskollegium visar granskningen att tullar är ett ineffektivt verktyg för att skydda inhemsk industri. De leder till högre kostnader, minskad konkurrenskraft och negativa sysselsättningseffekter. 

Källa: Kommerskollegium

LÄS OCKSÅ: Ryssland dödar ryska soldater – brutal metod avslöjad

Foto: A. Fotos

Text: Redaktionen