UPPGIFTER: Miljardsmäll för Sverige

2023 09 20

Vid årsskiftet genomför regeringen och SD en sänkning av reduktionsplikten.

Inblandningen av biodrivmedel i både bensin och diesel kommer att sänkas till sex procent, vilket kommer att leda till betydligt lägre priser vid pump, enligt Tidölaget.

– Det utgör en sänkning med 34 procentenheter för diesel respektive 6,5 procentenheter för bensin, jämfört med om reduktionsplikten behållits på beslutad nivå för 2024, uppger Tidöpartierna i en artikel som publicerats i DN.

Enligt regeringen och SD:s beräkningar kan sänkningen resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026 beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Riskerar miljardsmäll

Regeringens beslut att sänka reduktionsplikten har kritiserat av bland annat Naturvårdsverket.

Myndigheten har påpekat att en sänkt reduktionsplikt kommer att försvåra för Sverige att klara sitt utsläppsåtagande gentemot EU.

Nu kommer uppgifter om att EU gör en liknande bedömning.

Sveriges miljardstöd från unionen hotas på grund av regeringens ändrade klimatpolitik, rapporterar SVT Nyheter.

I synnerhet handlar det om sänkningen av reduktionsplikten.

– Med regeringens förslag om sänkt reduktionsplikt kan delar av stöden frysa inne, säger Veerle Nuyts, talesperson för EU-kommissionen till SVT.

”Kommer knappast betalas ut”

Sverige har rätt till 38 miljarder kronor i stöd från EU – en dubbelt så stor summa som hela den svenska klimatbudgeten.

Stora delar av miljardbeloppet riskerar dock att frysa inne.

Utbetalningen av stödet är villkorade med att Sverige uppfyller en plan som tecknades mellan förra regeringen och EU.

Nuvarande regering har dock ändrat planen – bland annat genom att avisera en sänkning av reduktionsplikten.

I slutet av augusti skickade regeringen en uppdatering av återhämtningsplanen till EU. Den nya planen saknade dock klimatåtagande som kompenserar för den sänkta reduktionsplikten, erfar SVT.

Därför kommer EU ”knappast att betala ut” delar av de 38 miljarderna som ska gå till Sverige.

Det uppger EU-kommissionens talesperson för tv-kanalen.

– Om vår bedömning är att ett land inte uppfyller delmål och mål man åtagit sig, kan kommissionen kanske göra en delutbetalning, men resten av utbetalningarna ställs in, säger Veerle Nuyts.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Tidötopps oväntade utspel – kräver kärnvapen

2025 11 15

En av Tidöpartiernas toppolitiker gör ett oväntat utspel om kärnvapen.

Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) är en av de mest tongivande politikerna bland Tidöpartierna.

Nu gör hon ett oväntat utspel om Europas försvarsförmåga – och efterfrågar en större kärnvapenarsenal.

”Behov av kärnvapen”

Alice Teodorescu Måwe sitter som enda svensk i Europaparlamentets kommitté för säkerhet och försvar, rapporterar DI.

KD-toppen vill nu att EU ska växla upp sin försvarsförmåga.

Då behövs bland annat en större europeisk kärnvapenarsenal, vilket också är ett sätt att stärka Europas oberoende, menar hon.

– I den kontexten har jag lyft behovet av europeiska kärnvapen. Det som till syvende och sist gör Nato till Nato är att det finns ett kärnvapenparaply, säger Alice Teodorescu Måwe till tidningen.

Hon öppnar därför för att andra länder ska hjälpa Frankrike, som idag är EU:s enda kärnvapenmakt.

– Vi har inte helt landat i hur det ska gå till, men en möjlighet är att bistå Frankrike med att utvidga och utveckla deras kärnvapenparaply till att omfatta Europa på ett annat sätt, säger KD-toppen till tidningen.

Även Frankrikes president Emmanuel Macron har öppnat för att franska kärnvapen kan användas för att skydda andra europeiska länder, och har sagt att han är öppen för samtal om en europeisk kärnvapenstrategi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Teodorescu Måwe i partistyrelsen

Alice Teodorescu Måwe har nu tagit plats i KD:s partistyrelse efter att ha röstats fram i rikstinget.

Hon är en av partiets mest tongivande företrädare.

Som EU-parlamentariker har hon också bland annat tagit strid mot vad hon beskriver som ”orealistiska, obalanserade, omotiverade och omöjliga klimatmål” inom EU.

– En realistisk klimatpolitik måste vila på insikten om att EU endast kan vara en global ledare om vi visar att grön omställning kan förenas med tillväxt; att slå sönder vår egen industri är i det perspektivet kontraproduktivt, skrev Alice Teodorescu nyligen i en debattartikel i Expressen.

LÄS OCKSÅ: Himlen lyser upp - Ryssland attackerat

Text: Redaktionen

JUST NU: Kyiv och Moskva överens – glädjebesked för Ukraina

2025 11 15

Ryssland och Ukraina har nått en överenskommelse i en viktig fråga.

Rysslands krig mot Ukraina fortsätter att skörda offer på båda sidor varje dag.

Men nu har Kyiv och Moskva nått en överenskommelse i en viktig fråga, meddelar den ukrainska sidan.

Kyiv och Moskva överens

Parterna har kommit överens om att gå vidare med avtal som har ingåtts i Istanbul angående fångutväxling, rapporterar Kyiv Independent.

Det innebär för ukrainsk del att 1 200 ukrainska fångar ska friges från ryskt fångenskap, uppger det ukrainska säkerhets- och försvarsrådets sekreterare Rustem Umerov i ett inlägg på Telegram.

Beskedet kommer efter att Umerov haft möten med medlare från Turkiet och Förenade Arabemiraten angående att återuppta utbytesprocessen.

Processen ska snart slutföras praktiskt.

Förhoppningen är nu att 1 200 ukrainare ska få komma hem så att de får fira jul hemma i Ukraina.

– Vi arbetar utan paus så att ukrainare som ska återvända från fångenskap kan fira nyår och jul hemma, vid familjens bord och med sina nära och kära, säger Rustem Umerov, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Har fått hem över 5 000

Enligt Umerov har samtalen resulterat i ett ”tydligt åtagande” för att fångutbytet ska genomföras.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav i somras att Kyiv har fått hem mer än 5 800 ukrainska fångar genom utbyten med Ryssland.

Kyiv har å sin sida velat få till en överenskommelse om ett utbyte enligt principen ”alla för alla”.

Putinregimen har dock avvisat det förslaget.

Änka till Tjernobyloffer dödad av Ryssland

Samtidigt fortsätter Rysslands invasionskrig som kräver nya offer varje dag.

På lördagen rapporterar ukrainska medier att änkan till Tjernobylkatastrofens första offer har dött i Kyiv efter att ha skadats allvarligt i en rysk attack natten till den 15 november.

Det handlar om Natalia Khodymchuk, änka efter Valerii Khodymchuk, som alltså var den första som dog vid Tjernobylkatastrofen 1986.

Natalia Khodymchuk, 73, dog efter att hennes hus hade träffats i en rysk attack som ledde till att hela hennes lägenhet brändes ner.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: "Enorma mängder" ryska bomber avslöjas

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen