Putins semesterparadis attackerat

2023 09 20

En kraftig brand har brutit ut i ryska Sotji vid Svarta havet.

En oljedepå i närheten av stadens flygplats står i lågor.

Det rapporterar flera ryska statliga medier på onsdagsmorgonen.

På sociala medier florerar filmklipp som visar hur massiva lågor och stor svart rök stiger från platsen.

Ett omfattande släckningsarbetet pågår.

Den lokala räddningstjänsten har skickat flera enheter till platsen.

Skadeläget är oklart.

Oklara omständigheter

Vad som orsakade branden är i nuläget inte fastställt.

Mycket tyder dock på att någon form av explosion ska ha inträffat.

Vittnen från platsen uppger att man hört fler explosioner från platsen kort innan eldsvådan bröt ur.

Det rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån RIA.

Uppgifter om drönare 

På sociala medier hävdas det att en ukrainsk drönarattack orsakade branden.

Uppgifterna har inte bekräftats.

Putins semesterparadis

Sotji är en stad i södra Ryssland med cirka 410 000 invånare.

Närheten till Svarta havet, ett varmt klimat och stora investeringar har förvandlat staden till en av landets populäraste semesterorter.

Rysslands diktator Vladimir Putin har investerat stora summor för att rusta upp staden.

Sotji arrangerade OS 2014 och VM i fotboll 2018.

Inför mästerskapen byggdes staden ut och enorma summor satsades på nya lyxresorter, idrottsanläggningar och vägar.

Lyxpalats vid havet

Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och hans medarbetare har avslöjat att Putin i hemlighet låtit bygga ett jättepalats i närheten av Sotji.

Enligt Navalnyj har lyxpalatset betalats med de ryska skattebetalarnas pengar.

Notan landade på 11 miljarder kronor.

Oppositionspolitikern hävdar att Putins jättepalats till ytan utgör den största privatägda fastigheten i Ryssland.

– Det rör sig om ett bygge som är hälften så stort som Stockholms slott, framhöll SR Ekot när avslöjandet offentliggjordes.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

JUST NU: Trumpregeringen hyllar Sverige

2025 06 01

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att spendera hundratals miljarder kronor på nya försvarssatsningar.

Målsättningen är att utgifterna till försvaret ska uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030.

Men de militära utgifterna kommer behöver fortsätta att öka.

Det menar försvarsminister Pål Jonson (M). I en intervju med Bloomberg säger han att Sverige kommer öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP.

Enligt Jonson planerar regeringen att lägga 3,5 procent av BNP på rena militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på militärrelaterade försvarsutgifter.

– Så allt som allt, 5 procent, säger Jonson till Bloomberg.

– Jag har aldrig upplevt en sådan brådska som jag ser nu. Vi är redo att ta ansvar, tillägger försvarsministern.

Hyllas av Trumpregeringen

Nu hyllas Sverige av Elbridge A. Colby, som sedan 2025 innehar posten som Under Secretary of Defense for Policy i USA:s försvarsdepartement.

– Sverige visar våra asiatiska allierade vad som kan göras, skriver Colby i ett inlägg på X.

Colby, som är försvarsminister Pete Hegseths främsta rådgivare, delar även flera citat från Pål Jonsons intervju med Bloomberg.

Vill agera hårt mot Kina

Elbridge A. Colby är en ansedd expert på nationell säkerhet och försvarspolitik.

Han är känd för sin hökaktiga syn på Kina. Colby betraktar stormakten som det främsta hotet mot USA:s säkerhet.

Han förespråkar en "strategi för förnekelse" (strategy of denial) för att förhindra att Kina uppnår regional dominans i Asien, särskilt genom att stärka försvaret av Taiwan. Försvarsexperten har också argumenterat för att USA bör minska sitt militära engagemang i Europa och Mellanöstern för att fokusera resurser på Asien.

I fredags gick försvarsminister Hegseth ut med en skarp uppmaning till USA:s allierade i Asien. Hegseth uppmanade allierade i regionen att höja de militära utgifterna till 5 procent av BNP med hänvisning till hotbilden från Kina.

– Hotet som Kina utgör är verkligt och det kan vara överhängande. Vi hoppas inte det, men det kan definitivt vara det, sade försvarsministern på en säkerhetskonferens i Singapore.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Ryska krigsfartyg på väg till Natoövning

2025 06 01

Nästa vecka inleder Nato marinövningen Baltops i Östersjön.

Övningen har inte minst uppmärksammats av Ryssland.

Moskva har skickat 20 krigsfartyg till havsområdet. Enligt Kreml deltar fartygen i en rysk marinövning.

Beskedet har ökat spänningarna mellan Nato och Ryssland ytterligare.

Nu varnar ledande säkerhetsexperter för att situationen kan eskalera. 

– Ryssarna är mycket aggressiva. Det som händer i Östersjön riskerar alltid att leda till en allvarligare eskalering, säger säkerhetsexperten Moritz Brake, som är verksam vid universitetet i Bonn, till Bild.

”Kan dundra över fartygen”

Moritz Brake tror inte att Ryssland kommer gå till attack under övningen, men han bedömer att provokationer kan äga rum.  

– Natofartyg skulle kunna hindras från att fortsätta sin rutt, och ryska flygplan skulle kunna dundra över fartygen, säger säkerhetsexperten och tillägger:

– Det handlar om att testa Nato. Hur snabbt kommer försvarsalliansen att reagera?

Marinexperten Johannes Peters vid universitetet i Kiel gör samma bedömning.

– Vi ser att Ryssland utgör ett större hot, särskilt i Östersjön, säger han till Bild.

Moritz Brake framhåller att Tyskland och övriga Natomedlemmar inte får låta sig skrämmas av Rysslands provokationer.

– Ryssland har uppträtt mer och mer aggressivt de senaste åren. Den tyska flottan är extremt vaksam. Vi får inte låta Ryssland skrämma oss.

Sverige agerade under fjolårets övning

Under fjolårets upplaga av Baltops agerade ryska stridsflyg aggressivt mot flera Natofartyg.

Enligt Försvarsmaktens operationschef Carl-Johan Edström gjorde ryska jaktplan flera flygningar över svenska fartyg som deltog i övningen och befann sig på internationellt vatten. 

– Vi har sett att man har flugit över såväl internationella som svenska fartyg, sade försvarschefen till SVT Nyheter.

Carl-Johan Edström beskrev den ryska närvaron som ”högre än väntat” och berättade att försvaret tvingades agera.

– Den här aktiviteten blev lite högre än vi hade förväntat oss, därför valde vi att justera vår beredskap och närvaro.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen