Regeringen behåller hårt kritiserad MP-skatt

2023 09 20

Regeringen har presenterat sin budget för 2024.

Den innehåller bland annat sänkta inkomstskatter, satsningar på försvaret, polisen och rättsväsendet, och extra miljarder till kommuner och regioner.

Sammanlagt uppgår summan av reformerna till 39 miljarder kronor.

En ”återhållsam budget”, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Sverige befinner sig fortsatt i en ekonomisk vinter och i ett svårt säkerhetsläge. Regeringen prioriterar att bekämpa inflationen och stötta hushåll och välfärd.

– Samtidigt stärker vi rättsväsendet och försvaret och återupprättar arbetslinjen. Det ekonomiska läget är utmanande, men Sverige har alla förutsättningar för att ännu en gång hantera en svår tid, säger Svantesson.

Tvärvänder om skatter

Den moderatledda regeringen håller igen.

Partiet har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022.

I höstbudgeten finns dock flera av de kritiserade skatterna kvar, rapporterar Aftonbladet.

Det handlar bland annat om:

- Flygskatten som Miljöpartiet fick igenom 2014.

- Kemikalieskatten (skatt på kemikalier i viss elektronik – produkter som beskattas är till exempel datorer, telefoner, routrar, skärmar och spelkonsoler).

Två skattesatser som Moderaterna velat slopa, men som man nu väljer att behålla för att finansiera andra utgifter.

Tillsamman beräknas flyg- och kemikalieskatten dra in nästan fyra miljarder till statskassan.

”Kan inte göra allt”

Finansminister Elisabeth Svantesson förklarar att budgeten tagits fram efter tuffa förhandlingar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, säger hon till Aftonbladet.

Många moderata väljare hade sannolikt hoppats på att den omdebatterade flygskatten skulle försvinna.

Till dem säger Svantesson:

– Många ser att vi tar ansvar och stöttar i en svår tid. Då har flygskatten inte varit den fråga som kommit med i den här budgeten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ukraina skickar stridsfartyg till flera Natoländer

2025 10 22

Ukraina inleder ett nytt samarbete med flera Natoländer.

Montreuxkonventionen från 1936 reglerar militära och civila fartygs passage genom Bosporen och Dardanellerna i Svarta havet.

Den sätter också gränser för utländska krigsfartygs närvaro i Svarta havet och ger Turkiet befogenhet att upprätthålla säkerheten i både fredstid och krigstid.

Nu har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undertecknat en lag som möjliggör för nya samarbeten för det krigsdrabbade landet, rapporterar Kyiv Post.

Skickar fartyg till Turkiet

Den ukrainske presidenten godkänner nu utplacering av ukrainska stridsfartyg och soldater i Turkiet och Storbritannien.

Det möjliggör marin utbildning och användning av utrustning mitt i pågående krig, vilket tidigare inte varit möjligt i samma utsträckning.

– Lagen gör det möjligt för Ukraina att skicka militär personal utomlands för utbildning mitt i pågående säkerhetsutmaningar. Tidigare har personal inte kunnat resa sjövägen till Turkiet på grund av Montreuxkonventionen, som begränsar passagen för krigsfartyg från krigförande nationer genom Bosporen och Dardanellerna, uppger Kyiv Post.

LÄS MER: Storm Shadow-missiler har slagit ner i Ryssland

Skickar korvett

Ukraina kommer skicka korvetten Ivan Mazepa till Turkiet med en besättning på upp till 106 soldater.

Man öppnar också för att skicka upp till fem minröjningsfartyg till Storbritannien, med omkring 39 soldater på varje fartyg.

– Lagen kommer att stödja mottagandet av militär utrustning från partnerländer, säkerställa lämplig bemanning av enheter och ge tid för utbildning i komplexa system, uppger tidningen.

Zelenskyj i Sverige

Beskedet om utplaceringen av stridsfartyg kommer samma dag som den ukrainske presidenten besöker Sverige.

Efter dagens möte har den svenske statsministern och president Zelenskyj bjudit in till en gemensam pressträff.

Det spekuleras om det väntar ett avslöjande om att Ukraina ska få Jas Gripen.

– Hela mötet äger rum på Saab i Linköping, och vi kommer också diskutera möjligheten för en rätt betydande svensk exportindustriaffär, säger Ulf Kristersson (M) till SR.

LÄS MER: Zelenskyj till Linköping – Kristersson bekräftar ”betydande affär”

Text: Redaktionen

JUST NU: Explosioner i Ungern och Rumänien

2025 10 22

Oljeraffinaderier i Ungern och Rumänien har drabbats av explosioner.

Rysk olja är fortfarande en viktig inkomstkälla för den ryska krigsmakten för att finansiera sitt krig i Ukraina.

Trots påtryckningar från EU fortsätter flera av unionens medlemsländer att importera rysk energi.

– Explosioner har inträffat vid oljeraffinaderier i Rumänien och Ungern. Båda har kopplingar till Ryssland, enligt lokala medier, rapporterar Kyiv Independent.

I Rumänien

I södra Rumänien raffinaderiet Petrotel-Lukoil drabbats av en explosion.

Anläggningen ägs av ett dotterbolag till Lukoil som är ett av Rysslands största privatägda olje- och gasbolag.

En person skadades allvarligt och fick föras till sjukhus.

Mot bakgrund av den senaste tidens ukrainska attacker mot rysk oljeinfrastruktur har lokala myndigheter inte uteslutit möjligheten att explosionen orsakades av en attack.

– Men det finns andra potentiella orsaker, som den mänskliga faktorn eller tekniska fel, framhåller de rumänska myndigheterna, uppger tidningen.

Ungerns största oljeraffinaderi

I nära anslutning till explosionen i Rumänien inträffade också en explosion vid Ungerns största oljeraffinaderi.

– Anläggningen, som ligger i staden Szazhalombatta, tar emot råolja från Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Det ungerska oljeraffinaderiet ligger 27 kilometer från Budapest och ägs av det ungerska oljebolaget MOL.

Anläggningen fattade eld efter explosionen och stängs nu tillfälligt.

Inga personskador har rapporterats.

LÄS MER: Tvärvändning om Trump och Putin

Försörjs av rysk olja

Raffinaderiet försörjs med råolja från Ryssland genom Druzbaledningen.

En av anläggningens nyckelkomponenter är ett destillationstorn som separerar flytande blandningar från råolja.

Rysslands oljeraffinaderi i Novokuibyshevsk utsattes också för en drönarattack i samband med explosionerna i Ungern och Rumänien.

Ukraina har inte kommenterat explosionerna vid oljeraffinaderier i Rumänien och Ungern, och inte heller om drönarattacken i Ryssland.

LÄS MER: Ryskt dunderfiasko – stor attack har misslyckats

Foto: T. Eilertsen

Text: Redaktionen