Stor förändring för alla mobilanvändare

2023 09 23

Det står klart efter ett nytt EU-beslut.

Från och med 2025 kommer det att ställas högre krav på mobiltelefoner och surfplattor som säljs inom EU.

Det uppger Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

Flera nya krav

Kraven ingår i EU:s nya ekodesignkrav och energimärkning. Syftet är att förlänga livstiden för mobiler och surfplattor.

Följande krav kommer att ställas: 

- Krav på ökad tålighet vid fall

- Krav på batterier med längre uthållighet

- Krav på smidigare reparationer

”Mer robusta”

Enligt Energimyndigheten såldes 150 miljoner mobiltelefoner och nästan 24 miljoner surflattor i EU 2020.

En mobiltelefon används i snitt två till tre år och surfplattor i cirka fem år.

 Nu ska livslängden förlängas genom de nya kraven.

– Nu ska mobiler och surfplattor för första gången få ekodesignkrav, vilket leder till längre livscykler då de blir mer robusta och lättare att reparera.

– Dessutom kommer energimärkningen att göra det enklare för konsumenter att göra medvetna val när det är dags att köpa ny mobiltelefon eller surfplatta, förklarar Carlos Lopes, senior rådgivare på Energimyndigheten.

Stor förändring

Kraven gäller alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025. 

Produkterna kommer att ha en särskild ”energimärkning” som visar hur länge man kan använda dem utan att ladda. Den visar även antal laddningscykler, stöt- och reptålighet samt skydd mot damm och vatten.

De nya kraven väntas innebära en stor förändring för mobilmarknaden i Europa.

Energianvändningen för produktionen och användning av mobiltelefoner bedöms minska med en tredjedel från och med  2030.

– De nya EU-kraven ökar möjligheterna att ge produkterna längre liv och att återvinna de värdefulla ämnen som används i produktionen av mobiltelefoner och surfplattor, exempelvis kobolt. På så sätt kan produkterna bli mer hållbara, framhåller Carlos Lopes.

Fakta – Nya krav på mobiltelefoner och surfplattor

- Alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025 måste tåla oavsiktliga fall och repor, vara skyddade mot damm och vatten, samt ha tillräckligt långlivade batterier.

- Batterierna ska hålla för minst 800 laddnings- och urladdningscykler samtidigt som de behåller minst 80 procent av sin ursprungliga kapacitet.

- Reservdelar ska fortsätta att finnas tillgängliga sju år efter att modellen slutat att säljas på EU-marknaden.

- Det ska finnas tillgång på viktiga reservdelar inom fem till tio arbetsdagar.

- Uppgraderingar av operativsystem ska vara tillgängliga i minst fem år efter det att produkten har släppts på marknaden.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

JUST NU: 18 forskare attackerar regeringen

2025 10 22

Regeringen och Tidöpartierna får stenhård kritik av hela 18 forskare i socialt arbete.

Forskarna anklagar regeringen för att ”straffa barn” samt att ”misstänkliggöra” och ”demonisera” människor.

”Misstänkliggör” och ”demoniserar”

18 forskare från gruppen Kunskapsmiljön Aktiv, som består av forskare i socialt arbete vid en rad svenska universitet, går till hård attack mot regeringen i en debattartikel i DN.

Forskarna är kritiska till regeringens bidragsreform, som bland annat innehåller ett bidragstak för stora barnfamiljer.

– Människor hålls kvar i fattigdom, samtidigt som de misstänkliggörs av politiker som lata, otacksamma och bidragsberoende, skriver de 18 forskarna i debattartikeln.

Samtidigt anklagar de regeringen för att vara okunnig – och för att ”demonisera” bilden av utrikesfödda barnfamiljer.

– Att svaja på siffrorna i fråga om statistik och beräkningsmodeller, som ministrarna gör, visar bara på deras djupa okunskap om försörjningsstödssystemet, och de förstärker samtidigt en demoniserande diskurs riktad mot utrikesfödda barnfamiljer som lever i fattigdom, menar debattörerna från Kunskapsmiljön Aktiv.

LÄS OCKSÅ: Hushåll kan få 30 000 kronor mer - på ett villkor

”Straffar” barnen

Vidare hävdar de att regeringen ”straffar” barn.

– När regeringen nu vill skära i stödet till barnfamiljer handlar det därför inte om en rättvis politik, utan om en bestraffande politik. De som straffas är de som annars är våra mest skyddsvärda i samhället: barnen, skriver de 18 forskarna i debattartikeln.

Forskarna i Kunskapsmiljön Aktiv forskar om ekonomiskt bistånd, kommunal arbetsmarknadspolitik och fattigdom.

De hävdar vidare att det redan idag lönar sig mycket mer att arbeta än att leva på bidrag.

– Löntagare har löneutveckling, pension, trygghet i socialförsäkringen och tillgång till skattefinansierade resurser som rut och rot, skriver forskarna.

Regeringen vill bryta bidragsberoende

Regeringen och Tidöpartierna menar emellertid att deras bidragsreform är helt nödvändig för att bryta det bidragsberoende som många lever i idag.

För många människor lönar det sig inte att arbeta, och det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas, skriver Arbetsmarknadsdepartementet.

– Det här handlar om rättvisa. Det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det. Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna ser bidragsreformen som nödvändig. Det är en fråga om rättvisa, menar de.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, har SD:s gruppledare Linda Lindberg tidigare sagt.

LÄS OCKSÅ: Total förvirring - Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen