Bussar slutar köra – efter ”bedrövligt beteende”

2023 09 25

Den som bor i tätorten Heby i närheten av Uppsala behöver inte vänta på bussen när solen har gått ner.

Bussarna kommer inte att köra in i området under kvällstid.

Mellan klockan sju på kvällen och fyra på morgonen kommer bussarna inte att stanna i Heby tätort.  

Det har UL, som är ansvariga för kollektivtrafiken inom Region Uppsala, och trafikföretaget Keolis beslutat.

Anledningen till busstoppet är att det förekommit omfattande stenkastning mot bussar i området.

Ett tiotal incidenter har rapporterats i september, uppger SVT Nyheter.

– Det är ett bedrövligt beteende.  För invånarna i Heby kommun är kollektivtrafiken väldigt viktigt. Vi är därför verkligen bekymrade över den här, säger Emma Burstedt, som är kommunchef i Heby kommun, till tv-kanalen.

Prioriterar resenärernas säkerhet

 Lina Charlotta Lundberg, avdelningschef vid UL, hoppas att beslutet kommer att få effekt.

– Vi beklagar att vi behövt fatta det här beslutet, som påverkar alla som vill och behöver resa med buss 848 i Heby, men vi måste sätta resenärernas och förarnas säkerhet i först rummet. Vi hoppas att de som gör detta ska förstå allvaret och sluta kasta sten, säger hon i ett uttalande.

UL har under en längre tid försökt komma till bukt med situationen.

I början av förra veckan satte man in väktare under kvällarna för att försöka få stopp på stenkastningen.

– Vi ser allvarligt på händelserna i Heby och har en nära och bra dialog med UL om åtgärder. Det möjliggör att vi tillsammans med UL kan ta beslut som gynnar förarnas trygghet och säkerhet, framhåller Johan Rosengren, chef vid arbetsrätt- och arbetsmiljöavdelningen på Keolis.

Nytt möte i veckan

På onsdag väntar ett nytt möte mellan Heby kommun, polisen och UL.

Förhoppningen är att busstrafiken ska kunna återupptas som vanligt i slutet av veckan.

Men en förlängning av stoppet är även ett tänkbart scenario.

– Vi kan inte släppa in bussarna igen innan vi har en tydlig handlingsplan för att resorna ska vara säkra, säger Emma Burstedt till SVT.

Foto: D. Kopezhanov

Text: Redaktionen

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

1dec2025

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen