Ryssland varnar allierad – ”Begår enormt misstag”

2023 09 26

Den här gången riktar sig Kremls ilska mot grannlandet Armenien.

Den armeniska regeringen har kritiserat ryska fredsbevarande trupper som befann sig i utbrytarregionen Nagorno-Karabach när Azerbajdzjan gick till attack.

Armenien anklagade under förra veckan de ryska styrkorna för att ha misslyckats med att stoppa Azerbajdzjans militära offensiv mot armeniska separatister i regionen.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan har sagt att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten som slutade med att separatisterna gick med på att lägga ner sina vapen.

Kort innan striderna utbröt inledde den armeniska armén även gemensamma militärövningar med Rysslands ärkefiende USA.

Rysslandskritiken och närmandet till väst får Kreml att se rött.

”Enormt misstag”

Nu varnar det ryska utrikesdepartementet Armenien.

I ett uttalande hävdar man att landet ”begår ett enormt misstag”.

– Den armeniska regeringen begår ett enormt misstag genom att medvetet förstöra Armeniens mångfacetterade och månghundraåriga band till Ryssland, och genom att hålla landet som gisslan i västvärldens geopolitiska spel, framhåller ryska UD.

Vidare skriver departementet att premiärminister Pasjinjans uttalande innehåller ”oacceptabla attacker mot Ryssland”.

– Ryssland har alltid respekterat den armeniska staten, men nu föredrar Armenien att ”flörta med väst” i stället för att samarbeta med Ryssland och Azerbajdzjan.

Utvecklar relation

Ryssland har historiskt sett varit en allierad till Armenien och stått på landets sida.

Under Vladimir Putins styre har relationen dock försämrats. Kreml har tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har Putin i stället närmat sig den azerbajdzjanska diktatorkollegan Ilhan Alijev

– Det är inte överraskande att Putin och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, framhöll Vahan Bournazian, professor i mänskliga rättigheter, till Yle i januari.

Enligt Bournazian har den demokratiska utvecklingen i Armenien gjort att både Putin och Alijev känner sig hotade.

Moskva ogillar när befolkningar i närliggande länder gör motstånd mot totalitära regimer.

Putinregimen fruktar att protesterna ska sprida sig till Ryssland och har därför för vana att understödja likasinnade regimer i närliggande områden.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Över en miljon måste evakueras – på grund av Putin

2025 08 22

Rysslands diktator Vladimir Putin fortsätter att föra en aggressiv krigspolitik, trots att bland annat USA har försökt tvinga honom till förhandlingsbordet.

Putins och Rysslands agerande får allvarliga humanitära konsekvenser – och nu kommer rapporter om att väldigt många människor måste evakueras.

Tung rysk beskjutning

Myndigheter i Ukraina rapporterar på fredagen att över en miljon människor behöver evakueras från områden vid frontlinjen, uppger Euronews.

Tung rysk beskjutning och militära angrepp har gjort läget allt mer akut.

Människor behöver evakueras från regionerna Donetsk och Dnipropetrovsk, som ligger i östra Ukraina.

Enligt de ukrainska myndigheterna rör det sig om nästan 1 100 000 människor som behöver evakueras.

84 000 av dessa människor är barn.

600 000 människor har redan evakuerats från regionerna, enligt ukrainska uppgifter.

Men många befinner sig fortfarande i akut fara.

Många befinner sig i fara

Många civila befinner sig i fara på grund av tung rysk beskjutning, enligt kanalen.

De som drabbas och tvingas fly har sällan möjlighet att ta med sig någonting mer än sin familj och ett fåtal tillhörigheter.

En 75-årig kvinna berättar att hon har skadats under beskjutningen.

– Jag behöver opereras. Jag vill åka hem, tillbaka till Avdiivka, säger hon, och berättar att hennes son har dödats genom de intensiva ryska attackerna.

Välgörenhetsorganisationer upprättar centra och gör vad de kan för att hjälpa människor. Antalet evakuerade som behöver skydd väntas öka till hösten.

– En person kan stanna här i ungefär fem dagar. Det finns ekonomiskt stöd, juridisk hjälp och, naturligtvis, psykologiskt stöd, säger Ivan Saverskyi från East SOS, som hjälper människor i ett transitcenter, enligt kanalen.

Hårda krav från Ryssland

Situationen är med andra ord svår för civilbefolkningen i Ukraina, samtidigt som Vladimir Putin ställer krav om att Ukraina ska vara beredda ge upp omstridda regioner som Donetsk för att Ryssland ens ska vilja överväga ett fredsavtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat de ryska kraven.

Foto: President of Russia Office resp P Preez

Text: Redaktionen