Antalet vräkningar ökar dramatiskt

2023 09 27

Under första halvåret av 2023 har antalet vräkningar ökat med tolv procent jämfört med samma period ifjol.

Det uppger Kronofogden i ett pressmeddelande.

– Högre levnadskostnader till följd av inflation, högre räntor och ökande matpriser kan vara en förklaring.

– Vi vet att de flesta i så lång utsträckning som möjligt försöker att prioritera hyran. Men när ekonomin blir tuffare är det många som inte klarar av det, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på myndigheten.

”Stora konsekvenser”

Reza Saleh Baars, sektionschef på Kronofogden, anser att utvecklingen är oroande.

– Förutom det personliga lidandet, inte minst för de barn som berörs, får det också stora ekonomiska konsekvenser för samhället varje gång någon vräks. Därför är det viktigt att ännu fler aktörer ser fördelarna med att förebygga vräkningar, betonar hon.

Fler barn påverkas

I takt med att antalet vräkningar ökar så ökar även antalet vräkningar som berör barn.

167 vräkningar där barn var inblandade genomfördes första halvåret 2023, jämfört med 145 samma period föregående år.

Totalt påverkades 345 barn.

En ökning med 28 procent jämfört med första halvåret av 2022.

– Antalet barn som berörs ökar när det totala antalet vräkningar går upp. Det kan vara barn som mister sitt hem, men det kan också handla om barn som bor på deltid hos en förälder som vräks, säger Davor Vuleta.

Kraftsamlar för att förebygga

Kronofogden arbetar sedan 2022 på uppdrag från regeringen med att stärka den lokala samverkan mellan hyresvärd och socialtjänst kring det vräkningsförebyggande arbetet.

Nu kraftsamlar Kronofogden för att intensifiera arbetet.

Andra veckan i oktober kommer myndigheten att bjuda in till en temavecka med syfte att stärka det vräkningsförebyggande arbetet.

Kronofogden går även ut med en uppmaning till Sveriges hyresvärdar.

– Om hyresvärden redan vid den första uteblivna hyran tar kontakt med hyresgästen och tillsammans försöker hitta en lösning, är risken mycket mindre att det går så långt som till vräkning.

– Man kan till exempel komma överens om en avbetalningsplan, eller stötta hyresgästen med budgetrådgivning. Det kan också handla om att hyresvärd och socialtjänst tidigt tar kontakt med varandra, utgår från barnkonventionen och gör bedömningar utifrån barnets bästa innan en vräkning aktualiseras, säger Reza Saleh Baars.

Fakta antalet vräkningar första halvåret 2023

- Var tredje person som blir vräkt har funnits i Kronofogdens register i tio år eller längre.

- En majoritet av de som vräks är män, nästan sex av tio är ensamstående män utan barn.

- Hyresskuld är den vanligaste orsaken till vräkning. Andra orsaker kan vara störningar, olovlig andrahandsuthyrning eller att hyreskontraktet har gått ut.

- Vanligast är att allmännyttan lämnar in en ansökan om vräkning.

Källa: Kronofogden

Foto: B. Griggs

Text: Redaktionen


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen