Officiellt datum – då kan barn åka i fängelse

2023 09 28

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att påbörjar arbetet med att inrätta särskilda ungdomsfängelser i Sverige.

Det bekräftar justitieminister Gunnar Strömmer (M) för Dagens industri.

Barn mellan 15 och 17 år ska kunna placeras i fängelserna.

I dag döms dessa barn till sluten ungdomsvård vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (SIS-hem).

Officiellt datum

Det kommer att dröja några år innan ungdomsfängelserna är på plats.

Enligt justitieminister Strömmer beräknas fängelserna vara redo att tas i drift senast 1 juli 2026.

– Tidöpartierna har ju gått till val och kommit överens om vi ska införa ungdomsfängelser i Sverige för att ta hand om de allra grövsta unga brottslingarna, säger ministern till Di.

Han framhåller att Kriminalvården har en ”annan erfarenhet, andra resurser och en annan kapacitet” att hantera barn som döms för grova brott.

– Det ska byggas särskilda avdelningar anpassade efter en ung målgrupp, med utbildning och behandling för att komma ut på andra sidan utan återfall i brottslighet, säger Strömmer till Di och betonar att regeringen ”så snabbt som möjligt” vill få fängelserna på plats.

”Systemet håller inte måttet”

Beslutet har fattats efter att regeringen i augusti tog emot en utredning om frihetsberövande påföljder för unga.

– Utredaren kom fram till att det nuvarande systemet inte håller måttet och föreslår att särskilda ungdomsfängelser inrättas.

Det skriver justitieminister Gunnar Strömmer tillsammans med Richard Jomshof, ordförande justitieutskottet (SD), Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson (KD), och Juno Blom, rättspolitisk talesperson (L), i Aftonbladet.

– Genom att anförtro Kriminalvården ansvaret för unga som begår allvarliga brott, kan samhället på ett effektivt och kraftfullt sätt hjälpa de barn som hamnat i gängens händer, öka samhällsskyddet, samtidigt som SiS kan fokusera på sitt huvudsakliga vårduppdrag, framhåller Tidöpartierna.

Foto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Chockbesked för prestigeprojekt: Kan kosta 56 miljarder kronor

2025 09 18

Kostnaden för det prestigefulla Västlänkenprojektet skjuter i höjden.

Prislappen för den cirka åtta kilometer långa järnvägstunneln under Göteborg beräknas landa på 56 miljarder kronor. Det är en ökning med 80 procent om man räknar bort inflationen, rapporterar DN.

–  Kostnaden som WLC angett för Korsvägenetappen har ökat med fem miljoner per dag varje dag sedan 2018. Vi är mycket besvikna, för att inte säga rent ut sagt förbannade, säger Patrick Guné, chef för Stora projekt på Trafikverket, till tidningen.

Häver kontraktet

Tidigare under torsdagen meddelade Trafikverket att kontraktet för Västlänkens Korsväggen-etap hävs.

Myndigheten riktar allvarliga anklagelser mot det NCC-ledda konsortiet WLC (Wayss & Freytag Ingenieurbau AG).

Enligt Trafikverket ska WLC ha gynnat egna och närstående bolag i samband med upphandlingar inom konsortiet. Dessutom anklagas företaget för att ha valt tekniska lösningar som främst gynnat den egna vinningen, samt för att ha lagt på oskäliga påslag i flera led.

– Enligt granskningen har WLC allvarligt brustit i omsorgsplikten avseende kontraktsadministration och ekonomistyrning. Allt detta med ökade kostnader för skattebetalarna som följd, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Slår tillbaka

Byggföretaget NCC tillbakavisar anklagelserna som riktats mot WLC.

Företaget kallar Trafikverkets påstående för felaktiga.

– Detta är ett djupt beklagligt beslut som kommer att öka slutkostnaden och leda till stora förseningar av Västlänken. De påståenden som anges som hävningsgrund stämmer inte, och med det här försöket att skyla sina egna tillkortakommanden illustrerar Trafikverket sin oförmåga att driva stora samverkansprojekt, säger Kenneth Nilsson, affärsområdeschef på NCC Infrastructure.

Trafikverkets Patrick Guné köper inte byggföretagets förklaring.

– När vi ser kostnadsökningar på nästan 400 procent, känner vi oss lurade. Vår uppgift är att bygga en anläggning som Göteborg och hela Sverige kan vara stolta över, inte att medverka till att pengar försvinner utan förklaring, säger han.

– Vi har ett ansvar gentemot resenärer och skattebetalare. Att häva kontraktet är ett tufft beslut, men nu är det nödvändigt att sätta ner foten för att komma vidare och leverera det som Västsverige behöver, en pålitlig och modern järnväg.

LÄS MER: Kalldusch för Ica – konkurrenten närmar sig snabbt

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Massiva explosioner” – rysk jätteanläggning attackerad

2025 09 18

En av Rysslands största energianläggningar har attackerats.

Det handlar om Gazprom Neftekhim Salava – en av Rysslands största olje- och gasanläggningar. Skrytbygget är baserat i delrepubliken Basjkirien – cirka 1 300 från frontlinjen i Ukraina.

Nu stiger ett stort svart rökmoln från anläggningen som attackerats av flera ukrainska långdistansdrönare.

Drönarna slog enligt uppgift ner i en ”bearbetningsenhet” i anläggningens centrum.

– Det utlöste massiva explosioner, rapporterar Ukrainas säkerhetstjänst SBU, som säger sig ligga bakom den framgångsrika attacken.

Ryssland bekräftar

Ledaren för Basjkirien, Radij Chäbirov, bekräftar attacken.

Han uppger att två drönare har avfyrats mot anläggningen.

Chäbirov bekräftar inte att drönarna träffat anläggnignen, men uppger att en brand har brutit ut. Vidare säger han att det inte finns några uppgifter om dödsoffer.

Intensiva attacker

Det är oklart om anläggningen är satt ur spel. Ukrainska drönarattacker har tidigare orsakat produktionsstopp i flera ryska oljeanläggningar.

I augusti förlorade Ryssland cirka 17 procent av sin totala raffineringskapacitet. Siffran motsvarar 1,1 miljon fat olja per dag, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Energijätten finansierar kriget

Energijätten Gazprom, som är majoritetsägt av ryska staten, ansvarar för olje- och gasanläggningen i Basjkirien.

Gazproms intäkter är livsviktiga för den ryska krigskassan. Bolaget har världens största naturgasreserver och ett omfattande nätverk av gasledningar.

Gazprom producerar även råolja. Intäkterna från oljeproduktionen utgör en viktig del i ryska statens finansieringen av anfallskriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen