Allvarlig anklagelse mot Sveriges storbanker

2023 10 02

Kronofogden larmar nu om de gängkriminellas ekonomiska aktivitet.

I samband med den senaste tidens våldsvåg i Sverige har stor uppmärksamhet riktats mot gängkriminaliteten.

Under de senaste dagarna har den ekonomiska sidan av brottsligheten fått blickar på sig.

Kronofogden larmar nu om att gängkriminella använder sig av Swish för att undvika att få sina tillgångar beslagtagna.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Pekar ut storbanker

Swish ser problematiken och betaltjänsten kan snart hamna under Finansinspektionens tillsyn.

– Det ställer högre krav på oss som organisation där vi behöver bygga upp bolaget med fler kontrollfunktioner, säger Swish vd Urban Höglund till DN.

I dagsläget är det dock inte Finansinspektionen som har det ansvaret, utan det är de ägande storbankerna som har tillsynsansvar och ska rapportera in eventuella avvikelser.

Flera utmaningar

Höglund förklarar vidare att Swish är en del av den svenska infrastrukturen, och att det därför är oundvikligt att det utnyttjas för kriminella syften.

Han menar att bankerna har bra förutsättningar för att monitorera Swish, men att det inte alltid är helt enkelt.

– En utmaning för bankerna är att de inte kan dela information sinsemellan på grund av regler om banksekretess.

Åtta miljoner användare

De gängkriminella använder Swish för att bland annat flytta över pengar från utländska konton.

I augusti månad genomfördes totalt 85 miljoner betalningar, och Swish har 8 miljoner privatanvändare.

Under månaden har så mycket som drygt 44 miljarder kronor swishats.

Ägs av bankerna

Tillsammans äger Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna Getswish.

– Varje bank ansvarar själva för att utforma erbjudanden, villkor och eventuella avgifter för tjänsten till sina kunder, framhåller Swish.

Under den senaste veckan har allt mer ljus riktats mot de gängkriminellas ekonomi, och regeringen vill se hela samhället i en riktad insats mot brottsligheten.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Nytt ämne i skolan – redan i höst

2025 08 21

Ett nytt ämne införs i gymnasieskolans läroplan från och med i höst.

Landets cirka 400 000 gymnasielever kommer att få lära sig om totalförsvaret och Nato.

– Sveriges gymnasieelever ska få lära sig om Nato och totalförsvaret, som blir ett nytt innehåll i ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få lära sig om Sveriges totalförsvar, folkrätten samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll, framhåller regeringen i ett uttalande.

”Avgörande”

Robert Trupp, projektledare på Försvarsmakten för totalförsvarskunskap i skolan, välkomnar den nya satsningen. Han påpekar att undersökningar har visat att endast cirka 40 procent av Sveriges invånare är medvetna om vad de ska göra om krisen eller kriget kommer. 

Den nya undervisningen ska stärka medvetandet hos Sveriges unga.

–  Att utbilda unga i totalförsvarskunskap är en investering i Sveriges framtida säkerhet. Det ger insikt i hur Sverige fungerar i kris och krig, och hur hela landets befolkning har en roll att spela, säger Trupp.

– Den förståelsen är avgörande för att vi ska kunna ha ett robust och motståndskraftigt samhälle med hög försvarsvilja.

Positiva mätningar

Inför skolstarten har provomgångar av utbildningen genomförts för att mäta om elevernas kunskaper om totalförsvaret ökar efter undervisningen.

Enligt Försvarsmakten visar testen på kraftigt ökade kunskaper, insikter och förståelse för totalförsvaret och Sveriges pliktsystem:

- 97 procent svarar ja på frågan "Har du nu en bättre förståelse vad totalförsvaret är, varför det behövs och hur det kommer att påverka dig?"

- 86 procent uppger efter utbildningen att de är beredda att försvara vår demokrati och frihet. Endast 3 procent svarar nej på denna fråga.

- 92 procent tycker att utbildningen ska genomföras årligen i gymnasieskolan.

Foto: T. Flowe

Text: Redaktionen

Sverige får jätteroll i Nato – besked i dag

2025 08 21

Sverige blir logistikbas för Natos truppförflyttningar i Norden och från Nordamerika.

En stor logistikbas kommer att upprättas i Enköping, där ett 70-tals Natoanställda kommer att arbeta.

Det har regeringen fattat beslut om efter förhandlingar med försvarsalliansen, rapporterar SVT.

– Sverige har ett viktigt läge inom Nato rent geografiskt och vår förmåga att transportera resurser och personal kommer vara väldigt viktig, säger försvarsminister Pål Jonson till kanalen.

”Stora resurser av materiel”

Enligt försvarsministern ska Sverige kunna hantera stora truppförflyttningar. Det kan handla om cirka 20 000 soldater eller mera som ska använda Sverige som en språngbräda för operationer österut.

– Man kommer arbeta med transporter av olika förnödenheter, det kan vara bränsle, ammunition, reservdelar. Det handlar om att kunna transportera stora resurser av materiel och personal över det svenska territoriet, säger Pål Jonson.

Viktig strategisk roll

Sverige har en viktig strategisk roll för Natos östra flank.

Försvarsmakten har tidigare övat på att ta emot förstärkningar i form av allierade trupper som kommer använda Gotland som utgångspunkt för operationer österut.

–  Det är en av Sveriges viktigare roller i Nato och något som hela samhället behöver vara förberedda på. Värdlandsstöd och att facilitera dessa rörelser med allierade trupper kommer vi se mer och mer av i framtiden, säger major Johan Hellborg i ett uttalande.

Foto: Nato

Text: Redaktionen