Riksbanken varnar – kan ha gjort fel

2023 10 03

Vid flera tillfällen har den svenska kronans svaga status pekats ut som den drivande faktorn bakom Riksbankens räntehöjningar.

– Kronans utveckling under de senaste åren med den trendmässiga försvagningen på senare tid är inte välkommen när det gäller att bekämpa inflationen, sade exempelvis riksbankschefen Erik Thedéen till Dagens industri tidigare i år.

Kan ha missbedömt

Att den svaga kronan är en betydande riskfaktor för ökad inflation togs också upp av Riksbankens ledamöter vid det senaste räntemötet alldeles nyligen.

Men vid samma möte lyftes också ett eventuellt misstag från myndighetens sida: Riksbanken kan ha missbedömt den verkliga effekten av en svag krona.

– En hel del talar för att genomslaget från en svag växelkurs till stigande inflation kan vara större än vad vi tidigare räknat med, framhåller Erik Thedéen enligt mötesprotokollet.

– Det utgör en uppåtrisk för vår inflationsbedömning.

Varningen: får inte fortsätta nedåt

Erik Thedéen varnar samtidigt för att den svenska valutan nu inte får lov att fortsätta vända nedåt – annars är inflationsmålet på en tvåprocentig ökning per år för KPIF i fara.

– För att vi ska kunna nå vårt inflationsmål inom rimlig tid är det därför viktigt att kronan inte ytterligare försvagas, uttrycker riksbankschefen i samma protokoll.

Tappade fem öre

Efter Riksbankens protokollpublicering från det senaste penningpolitiska mötet tappade den svenska kronan omkring fem öre till 11,57 kronor per euro.

Detta efter att för bara några dagar sedan ha stärkts mot såväl euron som dollarn.

– Om man tittar på veckan så har kronan stärkts ganska mycket. Det rör sig om ungefär 45 öre mot euron. Och det är ganska mycket om man ser att det bara är en vecka, sade SEB:s valutastrateg Amanda Sundström till Sveriges Radio i fredags.

Trycker är högt

För att nå målet på 2 procent inom “rimlig tid” och för att få inflationen att sjunka beslöt Riksbanken i slutet av september att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 4 procent.

Och myndighetens bedömning är att inflationstrycket fortfarande är högt – fallet nyligen förklaras av en kraftig nedgång i energipriser.

– Ledamöterna betonade riskerna med den fortsatt höga underliggande inflationen och den svaga kronan, framhåller Riksbanken på sin hemsida idag.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

JUST NU: Priserna på läkemedel kan förändras kraftigt

2025 08 20

Detta eftersom USA:s president Donald Trump planerar att pressa ner amerikanska läkemedelspriser till de ”lägsta nivåerna i världen”.

I slutet av juli beordrade Trump läkemedelsföretag att sänka priserna till nivåer motsvarande de i andra västländer.

– Om de misslyckas kommer jag att använda alla verktyg i min arsenal för att skydda amerikanska familjer från de höga och kränkande läkemedelspriserna, sade Trump när han lanserade kravet.

”Stora effekter i hela EU”

Om Trumps förslag blir verklighet kommer det få stora konsekvenser för Europa.

– Att koppla amerikanska priser till de lägsta priserna i andra höginkomstländer skulle få stora effekter i hela EU, säger Helmut Brand, professor i europeisk folkhälsa vid Maastrichts universitet, till Politico.

Han påpekar att USA är världens största läkemedelsmarknad och att kraftigt sänkta priser kommer att slå stenhårt mot läkemedelsbranschens intäkter.  

Enligt Brand kan flera företag komma att höja priserna i Europa samt skjuta upp lanseringar av nya läkemedel.

– Att skjuta upp lanseringar på lågprismarknader för att undvika prispress på större, mer lönsamma marknader, är en känd bieffekt av extern referensprissättning, säger Brand till Politico.

LÄS MER: Dubbla priser – stor ilska mot svenska apotek 

Redan stor brist

I dag råder det redan stor brist på vissa läkemedel i Sverige.

Under 2024 d annat restnoterades viktiga läkemedel som hjärt- och kärlmediciner, antibiotika och läkemedel för nervsystemet.

– Vi har nått ett oacceptabelt status quo där bristen på läkemedel varken verkar bli bättre eller sämre, säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening.

– Det är skrämmande att det fortsätter råda en så stor brist på viktiga läkemedel i Sverige och resten av Europa. Vi behöver fler verktyg och ökade befogenheter för att i större utsträckning få byta till tillgängligt läkemedel utan att kontakta förskrivare.

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen