Magdalena Andersson (S) kritiseras: ”Oerhört märkligt”

2023 10 02

Sverige har de senaste veckorna skakats av flera dödskjutningar och sprängningar.

Inom loppet av 18 dagar har 12 personer dödats.

Enligt Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson bär partyknarkarna ett ansvar för den pågående våldsvågen.

– Vi måste ha en helt annan diskussion i samhället om att människor som partyknarkar är med och göder den här kriminaliteten och bidrar till den här utvecklingen, sa S-ledaren till Expressen.

I ett tal som publicerades på hennes sociala medie-sidor upprepade hon sitt budskap:

– Om du brukar partyknarka, använd det här tillfället för att sluta med det. Det är narkotikamarknaden som man slåss om. Var inte med och bidra till det.

”Skulle inte påverka på något sätt”

Nu kritiseras Magdalena Anderssons uttalanden.

Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, anser att resonemanget om att partyknarkare göder de kriminella gängen saknar stöd i forskningen.

– Om de skulle upphöra med sin konsumtion skulle det inte påverka på något sätt, säger han till GP.

Mindre än fem procent

Björn Johnson hänvisar till forskning på cannabisbruk som visar att den största inkomstkällan är personer som har ett missbruk eller är högkonsumenter.

Dagligbrukarna utgör 80 till 85 procent av marknaden.

Personer som sporadiskt använder drogen står för mindre än fem procent.

Liknande forskning finns inte på kokainbruk, men Björn Johnson är tämligen säker på att det följer samma mönster som cannabis och alkohol, där högkonsumenter står för merparten av konsumtionen.

Idén om att partyknarkare göder de kriminella gängen är därför felaktig, enligt forskaren.

– Egentligen är det de konsumenter som har ett problematiskt bruk som står för den absoluta huvuddelen av konsumtionen.

”Oerhört märkligt”

Magdalena Anderssons företrädare Stefan Löfven förde ett liknande resonemang under sin tid som partiledare.

I en intervju med DN lade Löfven en del av skulden för gängvåldet på personer som bor i rika områden och brukar narkotika.

– Vi vet att den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen. Brottsligheten och skjutningarna sker i andra områden. Alla som använder narkotika måste själv tänka på att de bidrar till det där, sa han till tidningen.

Björn Johnson kallar resonemanget för en ”oerhört märklig omvändning”.

– Förr i tiden när narkotikaproblem var nytt i Sverige såg man droganvändare som offer för slemma langare. Nu är det tvärtom: Att langarna är offer för konsumenterna. Det är nästan en unik inramning, säger han till GP.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen