Två diktaturer fruktar attacker – kräver militärpakt med USA

2023 10 03

Kinas inflytande och betydelse växer sig allt starkare i Mellanöstern.

Det har fått två diktaturer, tillika USA-allierade, att ställa ett direkt krav på president Joe Biden – skapa en militärpakt som kan garantera säkerheten vid en eventuell attack.

Hotar att byta sida

Kravet kommer från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, rapporterar CNN.

Länderna är två av USA:s närmaste militära partner i arabvärlden och har på senare tid efterlyst säkerhetsgarantier från Washington.

Annars kan de komma att byta sida.

– Amerikanerna vill inte se att Saudiarabien flyttar sin beväpning från USA till en annan plats, säger den saudiska kronprinsen Mohammed bin Salman till Fox News.

"Finns ett vakum"

Liknande tongångar hörs alltså från Förenade Arabemiraten.

Enligt landets diplomatiska rådgivare Anwar Gargash är USA:s engagemang i Mellanöstern i grunden någonting positivt.

– Men det finns ett vakuum, varnar han samtidigt.

– Som skapar möjligheter för andra aktörer att ta sig in på spelbanan.

Kräver avtal

Nu vill parterna att USA formellt upprättar ett avtal med de två arabländerna, till skillnad från den “informella” och därmed icke-bindande uppgörelse som finns idag.

– Kravet på ett formellt arrangemang som skulle erbjuda Gulfstaterna ett säkerhetsparaply och binda USA till att skydda dem inför militära attacker har blivit en viktig komponent i relationen med USA, konstaterar CNN:s reporter Nadeen Ebrahim till den egna kanalen.

Svaren "otillräckliga"

De två nationerna har under de senaste åren flera gånger utsatts för attacker, vars skuld de lagt på Iran, och hävdar att det amerikanska svaret på dessa är otillräckligt.

– Endast ett väsentligt säkerhetsåtagande från USA skulle av regionala motståndare uppfattas som avskräckande för deras ambitioner att störta den USA-ledda regionala ordning som Saudiarabien är ankare för, framhåller den saudiska analytikern Ali Shihabi i Hoover Institution, en tankesmedja för offentlig politik vid Stanford University.

Två diktaturer

Varken Saudiarabien och Förenade Arabemiraten betraktas som demokratier.

– Det emiratiska styrelseskicket saknar väsentliga demokratiska inslag, beskriver svenska UD det sistnämnda landet på sin hemsida.

– Politiska partier är förbjudna och yttrande-, mötes- och föreningsfrihet saknas.

Saudiarabien, som är Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern, beskrivs ofta på liknande sätt.

Framför allt anses bristen på mänskliga rättigheter vara särskilt alarmerande och är fortsatt föremål för omfattande internationell kritik.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen