Två diktaturer fruktar attacker – kräver militärpakt med USA

2023 10 03

Kinas inflytande och betydelse växer sig allt starkare i Mellanöstern.

Det har fått två diktaturer, tillika USA-allierade, att ställa ett direkt krav på president Joe Biden – skapa en militärpakt som kan garantera säkerheten vid en eventuell attack.

Hotar att byta sida

Kravet kommer från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, rapporterar CNN.

Länderna är två av USA:s närmaste militära partner i arabvärlden och har på senare tid efterlyst säkerhetsgarantier från Washington.

Annars kan de komma att byta sida.

– Amerikanerna vill inte se att Saudiarabien flyttar sin beväpning från USA till en annan plats, säger den saudiska kronprinsen Mohammed bin Salman till Fox News.

"Finns ett vakum"

Liknande tongångar hörs alltså från Förenade Arabemiraten.

Enligt landets diplomatiska rådgivare Anwar Gargash är USA:s engagemang i Mellanöstern i grunden någonting positivt.

– Men det finns ett vakuum, varnar han samtidigt.

– Som skapar möjligheter för andra aktörer att ta sig in på spelbanan.

Kräver avtal

Nu vill parterna att USA formellt upprättar ett avtal med de två arabländerna, till skillnad från den “informella” och därmed icke-bindande uppgörelse som finns idag.

– Kravet på ett formellt arrangemang som skulle erbjuda Gulfstaterna ett säkerhetsparaply och binda USA till att skydda dem inför militära attacker har blivit en viktig komponent i relationen med USA, konstaterar CNN:s reporter Nadeen Ebrahim till den egna kanalen.

Svaren "otillräckliga"

De två nationerna har under de senaste åren flera gånger utsatts för attacker, vars skuld de lagt på Iran, och hävdar att det amerikanska svaret på dessa är otillräckligt.

– Endast ett väsentligt säkerhetsåtagande från USA skulle av regionala motståndare uppfattas som avskräckande för deras ambitioner att störta den USA-ledda regionala ordning som Saudiarabien är ankare för, framhåller den saudiska analytikern Ali Shihabi i Hoover Institution, en tankesmedja för offentlig politik vid Stanford University.

Två diktaturer

Varken Saudiarabien och Förenade Arabemiraten betraktas som demokratier.

– Det emiratiska styrelseskicket saknar väsentliga demokratiska inslag, beskriver svenska UD det sistnämnda landet på sin hemsida.

– Politiska partier är förbjudna och yttrande-, mötes- och föreningsfrihet saknas.

Saudiarabien, som är Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern, beskrivs ofta på liknande sätt.

Framför allt anses bristen på mänskliga rättigheter vara särskilt alarmerande och är fortsatt föremål för omfattande internationell kritik.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Plötslig förändring för svenska kronan

2025 09 16

Sveriges valuta når nivåer som inte setts på flera år.

Den svenska kronan har gjort en remarkabel revansch under 2025.

Nu fortsätter valutan att gå framåt.

Och en plötslig förändring innebär att kronan idag når en nivå gentemot dollarn som inte noterats på över tre år.

– US-dollarn fortsatte att tappa mark igår mot de flesta valutor, men vi noterar framför allt rörelsen för kronan som gick under 9,30 för första gången sedan första kvartalet 2022, framhåller ekonomen Marcus Widén på SEB på måndagsmorgonen.

Positiv prognos

Redan i våras konstaterades det att det är värt att satsa på den svenska kronan.

– Vi har en intressant försvarsindustri och när den växer i Sverige så ger det ringar på vattnet och spridningseffekter till större delar av ekonomin, sade SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist till TV4 i mars.

Prognosen då var att kronan skulle stärkas ytterligare 2,5 procent mot euron, efter att stigit med mer än två procent mot dollarn vid tillfället.

LÄS MER: City Gross och Stora Coop sågas

Väntas gå under tian

Även nu på hösten är flera experter eniga om att kronan kommer att fortsätta stärkas.

Prognosen är att en euro, som idag ligger på 10,92 kronor, ska kosta under tian vid årsskiftet.

– Jag tror att vi är bland de som är mer optimistiska kring tillväxten, så det finns en logik i det, sade Amanda Sundström, valutastrateg på SEB, till DN tidigare i september.

Upp till Sveriges konsumenter

Framför allt är förhoppningen att konsumenterna ska få igång konjunkturen. Regeringen har satsat 80 miljarder kronor i höstbudgeten som ska sätta fart på utvecklingen.

– Även om de här åtgärderna inte sjösätts förrän 2026 kan det fortfarande verka via förtroendekanaler så att hushållen känner sig lite tryggare med att det kommer bli bättre framöver, säger Tommy von Brömsen, valutastrateg på Handelsbanken, till samma tidning.

LÄS OCKSÅ: Lidl går ut med viktigt meddelande till kunder

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Norge tar över istället för Ryssland

2025 09 16

Norge petar Ryssland.

Sedan den ryska invasionen av Ukraina 2022 har omvärldsläget förändrats totalt.

Det gäller inte minst handeln.

I Tyskland, ett land som varit starkt beroende av att importera naturgas, hämtades den största delen av gasen från Ryssland.

Nu är det andra bullar.

Efter invasionen har Norge klivit fram och petar nu officiellt Ryssland från förstaplatsen, rapporterar tyska FutureZone.

Enligt siffror från det federala elverkets byrå importerade Tyskland cirka 865 terawattimmar (TWh) naturgas år 2024. Nästan hälften av detta – 48 procent – ​​kom från Norge, skriver nyhetssajten.

"Spelar ingen roll längree"

Även länder som Belgien och Nederländerna har ersatt Ryssland i gasleveranserna. Från den sistnämnda hämtar Tyskland drygt 25 procent av sin naturgas.

Ryssland, å andra sidan, spelar inte längre någon roll i statistiken, konstaterar FutureZone.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Växlat upp

Den norska framgången kommer inte som en blixt från klar himmel.

Redan 2022 växlade Norge upp för att ersätta rysk gas i Europa.

Och Sveriges grannland tjänar miljarder på affären.

– I teorin kan vi ersätta hälften av den ryska gasen i Europa, sade Øystein Noreng, pensionerad professor i olje- och gasekonomi vid handelshögskolan BI i Oslo, till Yle för tre år sedan.

Han efterfrågade då löften från EU om långsiktiga lösningar på norsk gas.

EU har som mål att göra sig av med det ryska gasberoendet senast till 2030.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen