Jimmie Åkesson ger besked: Vill ha ny position

2023 10 14

Jimmie Åkesson (SD) har stora ambitioner för framtiden.

Det har varit ett hektiskt år i svensk politik, där såväl Natomedlemskap som korankriser och gängkriminalitet har diskuterats flitigt.

Regeringspartierna har med stöd av Sverigedemokraterna utformat åtgärder för att försöka få bukt med gängbrottsligheten, och samarbetat i flera frågor.

Jimmie Åkesson har dock högre ambitioner än att Sverigedemokraterna ska vara ett stödparti i framtiden.

Det förklarar han i en intervju med Bloomberg.

“Argumenten faller”

Åkesson förklarar att om valresultatet liknar det som blev i det senaste valet så siktar han på “den främsta positionen i svensk politik”.

– Alla argument mot att ha oss i regeringen faller, ett efter ett. Efter nästa val kommer det inte att finnas några argument kvar, säger han.

Tillfällig lösning

Partiledaren ser den nuvarande lösningen som en tillfällig sådan, och sätter sikte på en starkare roll i det politiska rummet.

Det är någonting som Åkesson har talat om tidigare, bland annat vid sitt sommartal tidigare i år.

Då menade han att Sverigedemokraterna efter nästa val antingen kommer att vara oppositionsparti eller regeringsparti.

På obestämd tid

I dagarna har Åkesson uttalat sig om att han anser att polisen ska kunna hålla gängkriminella inlåsta på obestämd tid, även om det inte finns konkreta brottsmisstankar.

Det som en del i ledet att bekämpa gängkriminaliteten.

– Polisen och andra myndigheter har ganska bra koll på vilka personer som är nyckelpersoner i de här miljöerna och ungefär hur de beter sig. I min värld skulle det vara ett ganska bra verktyg för polisen att plocka en person för att förhindra brott, säger han i SVT:s 30 minuter.

Så länge det krävs

Vidare menar Åkesson att personer ska kunna frihetsberövas så länge som polisen anser att det krävs.

– Jag tycker att det är alldeles för snävt i dag när man får frihetsberöva någon eller inte, säger han.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen