Kritik mot regnbågsflaggan skrämmer men har en dold förklaring

2021 08 09

Senaste veckans kritiska debatt om regnbågsflaggan kan ge bilden av det i Sverige finns ett jättestort motstånd mot HBTQ-personers rättigheter vilket kan skrämma många. Men det finns en dold förklaring.

För exakt en vecka sedan publicerades en stor annonsbild av svenska soldater med automatvapen och regnbågsflaggan på framsidan av Svenska Dagbladet med rubriken ”En flagga värd att försvara”. Många delade bilden med glädje i sociala medier samtidigt som det även framfördes en hel del stark kritik.

Flera kritiska inriktningar

Det fanns flera olika inriktningar i kritiken som framfördes både i intervjuer i dagstidningar, insändare, debattexter och främst i sociala medier.

Två vanliga argument:

◾Svenska flaggan – Inga andra flaggor än svenska flaggor borde användas eller försvaras av Försvarsmakten.  

◾Politisk aktivism – Det är fel när myndigheter ägnar sig åt politisk aktivism.

Två andra argument:

◾Fokusera på förorter istället – De som vill värna regnbågsflaggans värderingar borde rikta in sig på Sveriges förorter istället för där finns många från länder med stor brist på HBTQ-jämställdhet.

◾Gräsligheter – Bland kommentarerna i sociala medier fanns även en del rent hatfulla kommentarer som i flera fall sannolikt är olagliga.

ANALYS

Regnbågsflaggan skapades redan 1978 och står bland annat för att HBTQ-personer ska behandlas lika bra och ha samma rättigheter som alla andra människor. Mänskliga rättigheter och allas lika värde är en grundpelare i Sverige och en självklarhet för en majoritet av svenska folket samt ingår i svensk lag.

Därför är det lätt att reagera med bestörtning över den flod av kritik som sköljde över regnbågsflaggan i sociala medier. Kritiken kan lätt tolkas som ett omfattande motstånd i Sverige mot värderingen att HBTQ-personer ska behandlas lika bra som alla andra.

En annan förklaring – SD

Men nej – min bedömning är att det till mycket stor del finns en annan förklaring bakom, en dold förklaring som handlar om SD. En stor del av kritiken mot såväl Försvarsmaktens användande av regnbågsflaggan som mot regnbågsflaggan i allmänhet i Sverige beror sannolikt inte primärt på motstånd mot HBTQ-personers rättigheter utan på att en del uppfattar att regnbågsflaggan symboliserar ett motstånd mot ett av de 8 partierna – Sverigedemokraterna.

Bakgrundsförklaringar

Detta har flera förklaringar:

🔸 SD blev som enda parti inte inbjudet till RFSL:s partiledardebatt vid Stockholms Pridevecka 2018. Icke-inbjudan fick stor uppmärksamhet i media och RFSL klargjorde att man sagt nej till SD ända sedan 2010 baserat på att RFSL-kongressen antagit regler mot antidemokratiska organisationer.

🔸 SD framhöll att RFSL har fel om SD:s inställning till homosexuella och att SD har flera öppet homosexuella personer i sin riksdagsgrupp.

🔸 Samtidigt har höga SD-företrädare riktat kraftig kritik mot Pride och kritiserat frågor som är viktiga för Priderörelsen. Partiet pekas i en kartläggning av RFSL ut som det parti som skiljer ut sig genom att motarbeta HBTQ- och jämställdhetsfrågor i Sveriges kommuner och SD var det enda svenska partiet som så sent som juli 2021 inte röstade ja till att fördöma Orbans nya grova diskrimineringslagar mot HBTQ-personer i Ungern vilket SD fick hård kritik för av bland annat KD.

🔸 Samtidigt har SD på senare år ändrat en del politik och 2019 slopade man sitt motstånd mot samkönade pars adoptioner och slopade sitt krav på att minska kvinnors aborträtt.

En utdragen konflikt

Dessa 4 punkterna syftar inte till att värdera SD:s HBTQ-politik utan det kommer nästa år tillsammans med min genomgång av alla andra partier på stora sakområden. Poängen med punkterna är istället att visa att det finns en utdragen konflikt mellan SD och HBTQ-rörelsen i Sverige.

Kritikens huvudorsak

Min bedömning och denna texts slutsats är följande:

◾Huvudorsaken bakom den omfattande kritiken mot Försvarsmaktens annons och mot regnbågsflaggan och Pride i allmänhet som setts i debatten senaste veckan, inte minst i sociala medier, är sannolikt den mångåriga och fortfarande pågående konflikten mellan SD och HBTQ-rörelsen. Bilden av att alla regnbågsflaggekritiska kommentarer i sociala medier innebär att en stor andel av allmänheten är emot HBTQ-rättigheter är därmed inte korrekt. Utöver min förklaring ovan är det viktigt att tänka på följande fenomen:

🔺 Kommentarer i sociala medier är ofta extremt icke-representativa då en mycket, mycket liten andel personer med ovanligt hög ljudnivå står för en kraftigt oproportionerlig andel av kommentarerna.

Fortfarande ett allvarligt problem

Denna text och analys innebär inte att allt är frid och fröjd. Även om den bild som förmedlats senaste veckan i sociala medier har en dold förklaring och inte representerar svenska folket så finns det fortfarande ett allvarligt problem med personer som inte vill behandla HBTQ-personer lika bra som alla andra. Det visar inte minst den fjärde kritikkategorin ovan; gräsligheter.

Svenska flaggan och förorter

Angående övriga kategorier kan kort nämnas det självklara att Försvarsmakten givetvis står för svenska flaggan även om de anser att regnbågsflaggans värdering om att HBTQ-personer rättigheter är viktigt. Det är så självklart att det behöver knappt förklaras. Angående politisk aktivism så förklarar texten ovan varför en del uppfattar det så men för Försvarsmakten handlar det inte alls om svensk partipolitik utan om Försvarsmaktens personalpolitik för alla sina anställda och hur mångfaldsbredd stärker försvarets förmåga.

Angående förorter så är min bedömning både ja och nej – ja, det stämmer absolut att Sverige behöver göra mycket mer när det gäller HBTQ-information i invandrartäta områden. Absolut. Men nej – det ska inte göras istället för andra HBTQ-insatser ty man kan givetvis göra både och.

Stolt men inte nöjd

Det finns mycket mer att göra i Sverige för att värna och förbättra HBTQ-personers rättigheter. Sverige är bra jämfört med omvärlden men den dolda förklaringen ovan till trots så visar den senaste veckans debatt behovet av Försvarsmaktens kampanj. Stolt men inte nöjd som Göran Persson (S) brukade säga.

Många miljoner på er sida

✅ Ett viktigt budskap med min text riktas till alla – inte minst HBTQ-personer – som känt sig skrämda av alla regnbågskritiska kommentarer i debatten och i sociala medier senaste veckan. Utvecklingen i Sverige går hela tiden framåt och vi är många, många miljoner i Sverige som står på er sida till 100 %. Ni är precis lika mycket värda som alla andra och era rättigheter är absolut värda att försvara. Precis som Försvarsmakten framhåller.

[yop_poll id="460"]

JUST NU: Flygplan har kraschat – över 200 personer ombord

2025 06 12

Ett flygplan från Air India har störtat.

Över 200 passagerare befann sig ombord på planet vid kraschen.

Kraschen inträffade när planet skulle lyfta från flygplatsen Ahmedabad i Indien, rapporterar Sky News.

En video som cirkulerar på sociala medier visar hur massiva rökmoln stiger upp mot himlen nära flygplatsen, som är belägen i stadens västra del.

Skulle landa i London 

Enligt indiska medier var flygplanet på väg till London. 

Initialt rapporterades det att flygplanet var på väg till Birmingham, men dessa uppgifter dementeras av flera medier. 

– Just nu håller vi på att fastställa detaljerna och kommer att dela ytterligare uppdateringar, framhåller Air India på X.

”Bär människor på bårar”

Skadeläget är oklart vid 11-tiden.

En stor räddningsinsats pågår. Mängder av ambulanser har larmats till platsen.

– Ambulanspersonal bär människor på bårar och placerar dem i ambulanser, rapporterar Sky News med hänvisning till filmklipp från platsen.

Orsak oklar

Det finns ännu ingen bekräftelse gällande dödsoffer.

Vad som föranlett händelsen är tills vidare oklart.

– Tjänstemän har ännu inte släppt något uttalande om den misstänkta orsaken till olyckan, framhåller Times of India och tillägger:

– Experter menar att den tunga bränslelasten för den internationella rutten kan ha förvärrat branden efter olyckan och komplicerat räddningsinsatserna.

Texten uppdateras…

Text: Redaktionen


JUST NU: Finansministern drar gränsen – ingår inte i barnbidraget

2025 06 12

Barnbidraget har varit hett omdebatterat på senare tid.

Enligt en rapport från Swedbank täcker en allt mindre del av bidraget kostnaderna för barn, i synnerhet eftersom det inte justeras automatiskt i takt med inflationen.

I våras låg bidraget på den lägsta nivån på 50 år, enligt banken.

–  Många ensamstående föräldrar är beroende av barnbidrag för att få ekonomin att gå ihop. De drabbas särskilt hårt när bidragen urholkas, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

"Där man får dra gränsen"

Regeringen har även fått kritik från oppositionen som kräver en höjning av barnbidraget, som idag ligger på 1 250 kronor per månad och barn.

Om så kommer ske vill dock inte finansminister Elisabeth Svantesson (M) ge något besked om. Hon förtydligar dock att syftet med bidraget inte är att det ska täcka alla kostnader för barn, som till exempel overaller från märket Polarn och Pyret.

– Det kanske är där man drar gränsen för barnbidrag vid Polarn och Pyret. Men inga barn ska frysa, alla som behöver ska ha blöjor, säger Svantesson i podcasten Makten med Carlsson Tenitskaja.

Lönen ska räcka i grunden

Finansministern understryker att hon vet att många idag har det sämre än vad hon själv hade när hon hade småbarn. 

Samtidigt poängterar Svantesson att hon inte köpte kläder från just Polarn och Pyret och åkte inte heller på några längre semestrar.

Man behöver kanske inte köpa det, framhåller hon i podden.

– Barnbidraget är ju inte någonting som allmänt ska täcka. Föräldrar ska gå till jobbet och ha en lön, och det ska ju i grund och botten kunna betala för räkningar och för boende.

LÄS MER: Dubbla bakslag för hushållen

S: "Folk är förbannade"

Socialdemokraterna är att av partierna som vill höja barnbidraget.

Regeringen pratar mycket men gör lite. Det är inte konstigt att folk är förbannade. Därför lägger Socialdemokraterna fram ytterligare konkreta förslag som skulle göra skillnad för vanliga hushåll, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare svarat på varför inte regeringen haft med höjt barnbidrag i sin budget.

– Vi tyckte att det allra viktigaste nu är att återställa köpkraften för alla som går till jobbet, sade Kristersson i SVT:s partiledardebatt i höstas.

LÄS MER: Kalldusch på arbetsmarknaden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen