UPPGIFTER: Jätteattack skakar Ryssland

2023 10 17

Ukrainas specialstyrkor hävdar att man utfört lyckade attacker mot flera ryskockuperade flygfält.  

I ett uttalande uppger den ukrainska militären att man slagit ut nio attackhelikoptrar på ryska militära flygfält i närheten av ockuperade Luhansk och Berdjansk.

– Attackerna har riktats mot flygfältens landningsbanor och "specialutrustning" som förvaras i lokalerna, framhåller den ukrainska militären.

Vidare uppger man att ett "dussintals personer" från den ryska personalstyrkan har dödats.

– Kroppar dras fortfarande upp från spillrorna.

Slog till under natten 

Den ukrainska tidningen Kyiv Independent uppger att ”Special Operations Forces” – en gren av Ukrainas väpnade styrkor – ligger bakom attackerna som genomfördes under natten mellan måndag och tisdag.

Enligt obekräftade uppgifter avfyrades uppemot 40 robotar mot flygfälten.

Pro-ryska bloggare: Stor förödelse

Ledningen i de rysk-ockuperade områdena har tillbakavisat de ukrainska uppgifterna.

Ryska militärbloggare backar dock upp påståendena om stora ryska förluster, rapporterar oberoende Moscow Times.

Flera regimvänliga bloggare beskriver attacken som ”en av de värsta” mot det ryska flygvapnet under krigets gång. 

Kreml har inte kommenterat händelsen. 

Hävdar: Använde sig av USA:s robotar

Minst tre ryska Telegram-kanaler hävdar att Ukraina använt amerikanska ATACMS-robotar i attacken.

Påståendet väcker många frågor, eftersom Vita huset inte tillkännagivit att man levererat långdistansrobotar av modellen till den ukrainska armén.

Ökade möjligheter

Ukraina har riktat in sig på ryskockuperade territorier såväl som regioner i Ryssland sedan starten av sin motoffensiv i juni.

Flera militära mål har attackerats.

Leveranser av västerländska långdistansvapen har gjort det möjligt för ukrainska styrkor att utföra attacker djupt in på ryskt ockuperat territorium.

Ukraina har till exempel  upprepade gånger attackerat militära mål på den ryskockuperade Krymhalvön.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen