Sverige klart över snittet när det gäller vaccinationstäckningen i EU

2021 08 10

Med 79 % som fått sin första dos ligger Sverige bra till jämfört med övriga EU när många nu går tillbaka till sina jobb efter semestern.

Först och främst ligger Europa och framförallt EU mycket bra till sett till hela världen när det gäller vaccineringen av alla 18-plussare. USA som länge låg bland de främsta länderna och till och med fick kritik för att inte vilka släppa i väg vaccin till Europa har nu passerats av EU.

Island i topp

I USA har 71 % av alla 18-plussare fått sin första dos jämfört med 72 % i EU/EES som förutom de 27 EU-länderna även består av de EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein. Orsaken är inte minst den utbredda vaccinskepsisen på USA:s landsbygd.

Inom EU/EES varierar det stort hur många som fått dos 1. De fem nordiska länderna placerar sig högt upp och alla har mellan 79 – 91 % vaccinationstäckning med Island i den absoluta toppen med 91 %.

Sverige snart 80 %

Sverige har 79,4 % enligt de senaste siffrorna. När den nya myndighetsuppdateringen kommer på tisdag väntas Sverige nå över 80 %.

Sämre går det för flera länder i Östeuropa som lider av bland annat bristande logistik, svag sjukvård på landsbygden, konspirationsteorier och vaccinskepsis. Men det största problemet är sannolikt dålig hantering och information av flera regeringar i till exempel Rumänien och Bulgarien.

Alla länder

Här är alla EU/EES-länder samt Storbritannien och USA avseende dos 1 för alla över 18 år enligt senaste uppdateringen från EU:s Smittskyddsmyndighet samt brittiska regeringen och CDC i USA.

Vaccinationstäckning i % dos 1 för 18+:

91 Island

89 Storbritannien

88 Portugal

87 Malta

86 Danmark

85 Nederländerna

84 Belgien

83 Spanien

82 Frankrike

82 Norge

81 Finland

79 Sverige

76 Italien

75 Cypern

74 Tyskland

73 Irland

72 Luxemburg

72 EU-genomsnitt

71 USA

71 Österrike

67 Ungern

64 Tjeckien

64 Grekland

62 Liechtenstein

61 Litauen

58 Estland

57 Polen

52 Slovenien

49 Kroatien

49 Slovakien

45 Lettland

32 Rumänien

20 Bulgarien

Foto: CDC, USA

[yop_poll id="462"]

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen