Landssorg utlyses i Turkiet

2023 10 18

Tre dagars landssorg ska utlysas i Turkiet av president Erdogan.

Landssorgen kommer att meddelas via ett särskilt presidentdekret.

Det uppger toppolitiker i presidentens islamistiska parti Rättvise- och utvecklingspartiet till den statliga nyhetsbyrån Anadolu Ajansi.

President Joe Biden

Bakgrunden till landssorgen är attacken mot ett sjukhus i Gaza som enligt påståenden från terrorgruppen Hamas ledde till att 500 personer har förlorat livet.

Hamas anklagar Israel men Israel slår tillbaka och uppger att det finns bevis för att islamistiska Jihad ligger bakom.

Samtidigt stödjer USA Israel.

– Baserat på vad jag har sett så ser det ut som att det gjordes av den andra sidan.

– Inte av er, sa Joe Biden till premiärminister Netayahu.

USA:s president var på besök i Israel under onsdagen.

Kvinnor och barn

Turkiets auktoritära ledare skyller dock på Israel och går till hårt angrepp mot landet.

– Att anfalla ett sjukhus där det finns kvinnor, barn och oskyldiga civila.

– Det är senaste exemplet på att Israels attacker saknar grundläggande mänskliga värden.

Det skriver Erodgan på X.

I statsstyrd turkisk press är kritiken mot Israel hård och bitvis grov och hetsig.

Pekar ut Israel

Medan stora delar av Europa avvaktar pågående utvärderingar av vem som ligger bakom sjukhusattacken så går Turkiets parlament ut i ett gemensamt uttalande där man pekar ut Israel.

Utlysningen av landssorgen väntas inom kort.

– Jag tror det blir klart idag, uppger Rättvise- och utvecklingspartiets vice gruppledare till Anadolu.

Satellitbilder och avlyssning

USA:s Nationella Säkerhetsråds granskningar pekar istället på att Israel är oskyldiga till dådet mot sjukhuset.

– Vår nuvarande bedömning, som baseras på analyser av satellitbilder, avlyssning och öppen information, är att Israel inte bär ansvaret.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen.

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier.

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival.

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen