JUST NU: Så mycket ökar pensionen nästa år

2023 10 26

Nu kommer besked om hur mycket mer pensionärerna får i plånboken under 2024.

Pensionsmyndigheten har idag presenterat sina beräkningar som berör Sveriges 2,3 miljoner pensionärer med allmän pension.

Ger besked

Pensionsmyndigheten har också redovisat sin sammanställning till regeringen.

Beskedet till Sveriges pensionärer är att inkomstpensionen ökar med 1 procent i januari 2024.

Det innebär en lägre ökning jämfört med 2023 då inkomst- och tilläggspensionen ökade med 3,0 procent.

Samtidigt framgår att fler kommer att få garantipension från och med nästa år.

Så beräknas det

Ole Settergren, som är analyschef vid Pensionsmyndigheten, förklarar att man beräknar pensionsökningen med hjälp av inkomstutvecklingen i samhället.

– Inkomstpensionens utveckling ska vara i takt med inkomstutvecklingen i samhället. När inkomstpensionen beräknas förstärks den i början av utbetalningen med ett förskott på 1,6 procent, förklarar han.

– Förskottet dras sedan av från inkomstutvecklingen vid varje årlig omräkning av inkomstpensionen. Eftersom inkomsterna i snitt ökade med 2,6 procent 2023 blir ökningen av inkomstpensionen 1 procent.

Fler får garantipension

Myndigheten förklarar vidare att fler människor kommer att få garantipension framöver.

Detta på grund av den negativa reallöneutvecklingen.

– Efter årsskiftet väntas antalet pensionärer som får garantipension öka med cirka 190 000. Anledningen är att gränserna för garantipensionen höjs med 9,1 procent samtidigt som inkomstpensionen höjs med 1 procent, förklarar Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

2,3 miljoner pensionärer

I Sverige finns omkring 2,3 miljoner pensionärer, varav drygt 1,2 miljoner pensionärer har inkomst- och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg.

De får sin inkomstpension höjd med 1 procent.

Samtidigt har 755 000 pensionärer inkomstpension och en del garantipension. De får en förändring av denna delen av pensionen som ligger mellan 1,0 och 9,1 procent.

Sverige har även 292 000 garantipensionärer med ingen eller låg inkomstpension. De får upp till 9,1 procent i ökad allmän pension.

Foto: E. Anne

Text: Redaktionen

Kina och Ryssland har skickat upp stridsflyg

2026 06 27

Över tio stridsflygplan har skickats upp.

Militära flygplan från Kina och Ryssland har gått in i Sydkoreas luftförsvarsidentifieringszon.

Sydkorea har satt in jaktflyg som svar, rapporterar United24 media.

Omedelbar reaktion

Sydkorea har skickat upp flygvapnets stridsflyg efter att fler än tio kinesiska och ryska militärflygplan gått in i landets luftförsvarsidentifieringszon (KADIZ), enligt The Korea Herald med hänvisning till Sydkoreas försvarsstab (JCS).

KADIZ är ett område runt Sydkorea där militären övervakar och identifierar flygtrafik i förväg innan den når landets egentliga luftrum.

Den sydkoreanska militären betonar att situationen hanterades snabbt och kontrollerat.

– Vår militär identifierade de kinesiska och ryska flygplanen innan de gick in i KADIZ och skickade upp flygvapnets stridsflyg för att vidta taktiska åtgärder inför möjliga händelseutvecklingar, säger den sydkoreanska försvarsstaben.

Flygplanen ska därefter ha passerat in och ut ur zonen över Japanska havet (Östra havet) utan att kränka själva sydkoreanskt luftrum.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Misstänkt militär övning

Enligt Sydkoreas militära ledning kan flygningen ha varit kopplad till en gemensam övning mellan Kina och Ryssland, men länderna har inte bekräftat.

– Det bedöms att aktiviteten sannolikt är relaterad till en samordnad övning, säger en tjänsteman från den sydkoreanska försvarsstaben (JCS), rapporterar The Korea Herald.

Samtidigt har liknande incidenter rapporterats i andra regioner, där bland annat Nato tidigare har skickat upp stridsflyg efter ryska långdistansflygningar nära europeiskt luftrum.

Ökad militär aktivitet

Händelsen ses som en del av ett större mönster av ökad militär flygaktivitet i Asien-Stillahavsområdet.

Sydkorea svarade med jaktflyg för att övervaka situationen, men uppger att inga kränkningar av nationellt luftrum har skett.

Spänningen i regionen fortsätter att vara hög, där både övningar och rutinflygningar ofta leder till snabba militära reaktioner från flera länder.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: UX Gun

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen