EKONOMI: Regeländring – “Kan tvinga personer från hus och hem”

2023 10 29

En ny EU-förordning ställer till det för svenska folket.

Förra året drabbades hushåll och företag i Sverige av extremt höga elräkningar.

De höga elpriserna, i samband med hög inflation, en svag krona och räntor som stuckit iväg satte ordentligt tryck på människors plånböcker.

Sedan dess har elpriset kommit ner, men en ny EU-förordning ser ut att få elpriset att öka på nytt i Sverige.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Uppemot 20 procent

Den nya EU-förordningen har utvecklats i syfte att jämna ut priserna på kontinenten och göra att kapaciteten nyttjas bättre.

Det ser dock ut att öka Sveriges elpriser med uppemot 20 procent.

– Det är ren förmögenhetsöverföring som kan tvinga företag i konkurs eller privatpersoner från hus och hem, säger elforskaren Mats Nilsson till DN.

Även skattehöjning

Samtidigt som förändringar inom EU:s regelverk ställer till det för svenskarna påverkar även inhemskt beslutsfattande kostnaderna för hushållen.

Från och med 2024 höjs elskatten i landet, vilket sätter ytterligare press.

– Den 1 januari 2024 höjs skatten på el med 4,5 öre per kWh inklusive moms, framhåller Energimarknadsbyrån.

– Det motsvarar 900 kronor per år för en villaägare med en elanvändning på 20 000 kWh per år och 90 kronor per år för en lägenhetskund med 2 000 kWh i årlig användning. Totalt utgör energiskatt och moms närmare hälften av elkostnaderna för många hushåll.

Inre elmarknad

Poängen med EU:s inre elmarknad är att samhällsnyttan i Europa blir bättre och eltillgången mer välbalanserad.

Det var i början av 1990-talet som arbetet med en gemensam inre elmarknad påbörjades i syfte att främja handeln inom EU.

Ökar tryggheten

Sedan dess har man etablerat en integrerad elmarknad där EU-beslut, som i detta fall, kan påverka svenska elpriser.

– Syftet med en gemensam inre elmarknad är att öka försörjningstryggheten, bidra till hållbar elförsörjning och stärka konkurrensen på elmarknaden till nytta för Europas elkunder, förklarar Svenska kraftnät.

Foto: J. van der Schaaf

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige blixtagerar – stor förändring för militären

2025 07 14

Nu kan värnpliktiga få dubbel ersättning.

Dagersättningen för värnpliktiga ska mer än fördubblas och äldre officerare ska kunna kallas in upp till 70 års ålder för att stärka försvaret.

Det är några av förslagen som regeringens utredare lägger fram för att förbättra villkoren för militär personal i landet.

Dagersättningen mer än dubblas

Dagens dagersättning på 146 kronor har varit oförändrad sedan 2017, trots inflationens påverkan. Nu föreslår regeringens utredare en höjning till 288 kronor per dag, nästan en fördubbling.

– Vi befinner oss i en tillväxt- och upprustningssituation och i en omvärld där Europa befinner sig i krig, säger utredare och generalmajor Roland Ekenberg vid en pressträff, där han får medhåll av försvarsminister Pål Jonsson (M).

Moderaterna har tidigare föreslagit en justering till cirka 190 kronor för att kompensera inflationen, men utredarens förslag går betydligt längre för att bättre möta dagens krav på personalförsörjning.

Äldre officerare kan kallas in upp till 70 års ålder

En annan stor förändring är förslaget att tidigare yrkesofficerare och reservofficerare ska kunna kallas in till militärtjänstgöring fram till 70 års ålder, istället för dagens gräns vid 47 år.

– Försvarsmakten har ett ökande behov av officerare, och vi måste använda all tillgänglig kompetens, förklarar Roland Ekenberg.

Detta förslag syftar till att stärka försvarets flexibilitet och bemanning i en tid då säkerhetsläget i Europa är ansträngt.

Fokus på snabba och genomförbara åtgärder

Utredningen prioriterar åtgärder som kan genomföras snabbt och utan omfattande systemutredningar.

– Vi har prioriterat de åtgärder som kan genomföras snabbt före dem som kräver längre utredningar, säger Ekenberg vid pressträffen.

Försvarsministern lyfter fram vikten av att stärka personalförsörjningen för att möta det ökade säkerhetshotet och beskriver förslagen som en del av Sveriges satsning på försvarsförmågan.

Foto: A.Gahm Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Helikoptrar i luften – SMHI utfärdar skarp varning

2025 07 14

Den ihållande högsommarvärmen i norra Sverige leder till ökad risk för skogsbränder.

Under måndagen varnar SMHI för skogsbränder i fyra län:

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Västernorrlands län

- Jämtlands län

”Risken är mycket stor”

Enligt SMHI är risken för bränder i skog och mark ”stor eller mycket stor” i områdena.

Allmänheten uppmanas att tänka på följande, enligt varningen:

- Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

- Brand sprids lätt i skog och mark.

- Brand i ledningsgator kan medföra störningar i el- och telenätet.

- Kontrollera om eldningsförbud råder i ditt område, och var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

MSB blixtagerar

Nu agerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten har skickat upp två brandsläckande helikoptrar i luften, rapporterar P4 Västerbotten.

Helikoptrarna är redo att bekämpa potentiella bränder i Västerbotten. 

Sedan tidigare har MSB fyra helikoptrar utplacerade i Västmanlands och Jämtlands län.

Fyra skopande flygplan är också stationerade i Södermanlands län. Planen kan ta upp vatten direkt från sjöar under flygning.

FAKTA: MSB:s bekämpning av skogsbränder

- Under skogsbrandssäsongen ska det finnas tillgång till minst tio släckande helikoptrar utöver den helikopter som vid behov kan användas för koordinering

- Helikopterresurserna kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos och är normalt självförsörjande med bränsle och andra förnödenheter.

- Styrande för MSB:s beslut om beredskap är en kombination av brandrisken, eventuella hotade värden och behovet av resurser. MSB analyserar brandriskerna flera gånger i veckan under de perioder på året då risken för skogsbränder vanligtvis är hög.

- MSB kan vid behov, vid exempelvis höga brandriskvärden, styra beredskapen genom att justera:

  • Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en helikopter senast ska lyfta mot en brand), 180 eller 90 minuter
  • Antalet helikoptrar som ställs i en högre beredskap
  • Positionering i landet av helikoptrar

Källa: MSB

Foto: P. Keno

Text: Redaktionen