Därför lämnade USA:s armé Afghanistan trots de stora riskerna för landet

2021 08 15

– Jag var den fjärde presidenten som ledde amerikanska trupper i Afghanistan. Jag borde inte och jag tänker inte lämna vidare det här kriget till en femte.

Det säger USA:s president Joe Biden som i ett uttalande på lördagen försvarar USA:s beslut att dra tillbaka sina trupper från Afghanistan trots hotet från talibanerna.

5 000 amerikanska trupper finns nu på plats i Kabul för att evakuera 10 000 amerikanska medborgare, allierade och afghaner som hjälpt USA:s armé, uppger New York Times.

ANALYS

USA var den främsta kraften som i samband med Nato-insatser 2001 befriade Afghanistan från talibanerna. Under 20 år därefter har USA inte bara verkat för ökad säkerhet, demokratisk utveckling och friare media utan även att flickor ska ha möjlighet att gå i skolan, ekonomin utvecklas och levnadsstandarden öka. Till exempel har barnadödligheten halverats.

USA-väljarna har tröttnat

Fyra presidenter har med truppnärvaro i Afghanistan verkat för att få landet att blomstra igen:

◾2001 – 2008 George W. Bush  (R)

◾2009 – 2016 Barack Obama (D)

◾2017 – 2020 Donald Trump (R)

◾2021 – Joe Biden (D)

Men USA:s väljare har sedan länge tröttnat på att amerikanska soldater stupar i ett fjärran land. Söner, bröder, pappor, döttrar, systrar, mammor – det mänskliga lidandet för USA har varit enormt vilket AP tydligt klargör med följande sifferunderlag:

🔸 2 448 USA-soldater har dödats

🔸 3 846 USA-företagare har dödats; mekaniker, säkerhetspersonal, förare etcetera

🔸 10 biljoner USA-dollar är cirkakostnaderna för USA:s insatser i Afghanistan och Irak inklusive direkta krigskostnader, sjukvårds- och försäkringskostnader för USA:s soldater som deltagit i krigen och för låneräntor.

🔸 Pengarna kunde istället ha gått till sjukvård, pensioner, skola och polis hemma i USA men givetvis var det välinvesterade pengar om man frågar de afghanska familjer som räddades undan talibanerna.

Högt pris

USA har gjort fantastiska insatser men priset har varit väldigt högt. Även ett land som Sverige hade med stor sannolikt tröttnat för länge sedan om man fått hem så många soldater – som är någons barn, syskon och föräldrar – i kistor.

Varje liv är ovärderligt och för varje död amerikan har allt fler USA-väljare ställt sig frågande till hur länge USA ska finnas på plats i Afghanistan. Förr eller senare behöver Afghanistans regering och folk själva ta över styret av sitt land även i praktiken.

Omvärlden kunde ha förberett afghanska regeringen och dess armé bättre – för mycket har uppenbarligen inte funkat vilket blottläggs nu när talibanerna rycker fram snabbt – men samtidigt har enorma insatser gjorts.

Nya metoder

Om inte en politisk lösning uppnås mellan Afghanistans regering och folk å ena sidan, och talibanerna å andra sidan, utan talibanernas skräckvälde istället tar över så lär omvärlden ännu en gång tvingas respondera och komma till Afghanistans undsättning.

Men då det varit en så komplex och svår utmaning 2001-2021 så lär man välja nya metoder.

Väljarna bestämmer

Den som till sist bestämmer i en demokrati är väljarna. Och även om USA:s väljare i flera mätningar har ansett att det varit rätt att vara involverade i Afghanistan så är en klar majoritet positiva till att avsluta.

73 % av amerikanerna sa att det är rätt att dra tillbaka USA-trupperna mot bara 27 % som ansåg att det var fel, enligt en mätning av The Hill när Biden gav beskedet i våras.

Läs också: Terrorsekt väntas ta över ett helt land

Läs också: Stor skräck i 6-miljonersstaden Kabul

Foto: Joe Biden, FB

[yop_poll id="482"]

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen