05 jun 26

Stor förändring bekräftad – påverkar hela bilmarknaden

2023 11 03

Fossila bränslen ska fasas ut till 2030.

Det framgår av EU:s nya klimatpaket Fit for 55 som Sverige måste förhålla sig till.

I oktober överlämnade regeringens utredare av klimatmålen,  professor John Hassler, sin rapport om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas för att anpassas till EU:s nya klimatpaket.

Han föreslog bland annat att transportsektorsmålet bör ändras så att det fokuserar på elektrifiering istället för utsläpp av växthusgaser.  

I dag har Sverige som mål att minska utsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030. 

John Hassler anser att målen ska omformuleras. 

– Jag tycker att transportmålet ska skärpas och att fokus ska ligga på en snabb elektrifiering. Vi måste skapa ett fungerande ekosystem kring transportsektorn, sa han på en pressträff tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Omfattande åtgärdsplan 

Nu ger två myndigheter i Sverige besked om hur omställningen till en elektrifierad transportsektor ska gå till.

Energimyndigheten och Trafikverket har identifierat ett stort antal åtgärder som ska påskynda utrullningen av  laddinfrastruktur och vätgastank-infrastruktur

Åtgärderna är samlade i ett förslag till ett nationellt handlingsprogram.  

Myndigheterna har listat  55 åtgärder för att underlätta och öka takten i utvecklingen av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas.    

I sin rapport betonar de ansvariga aktörerna att utbyggnaden av laddstationer måste öka i en snabb takt.

I dag har Sverige över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar

EU har tidigare fastslagit att 14 000 nya laddstationer behöver installeras varje vecka om unionen ska kunna nå målet om att minska koldioxidutsläppen från personbilar med 55 procent före 2030.

Utbyggnaden behöver ske genom både publika och icke-publika laddningsstationer.    

Det framhåller Trafikverket och Energimyndigheten.

–  Hemma- och depåladdning, oavsett boendeform, är centralt i omställningen till elektrifieringen av fordonsflottan. EU:s regelverk sätter ramarna för utbyggnaden av laddning och tankstationer för vätgas längs europavägar och vissa riksvägar. Utöver det behöver samma infrastruktur etableras längs andra större vägar för att ett elektrifierat vägtransportsystem ska vara tillgängligt för alla, säger Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket.

Olika typer av laddstationer

Publik laddning: En laddstation som är tillgänglig för vem som helst att använda, exempelvis längs landsvägar, i parkeringshus, vid köpcentrum, vid infartsparkeringar eller resecentrum.

Icke-publik laddning: En laddstation som är placerad vid bostaden eller vid arbetsplatsen och används huvudsakligen av de boende eller de som arbetar där. Vissa icke-publika laddstationer erbjuder dock publik laddning under vissa tider och klassas då som semi-publika.

Källa: Energimyndigheten

Foto: Kathy

Text: Redaktionen


27 juni 2026

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


27 juni 2026

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen