Åklagare i strid med SVT och TV4

2023 11 03

Malmö åklagarkammare utreder brott i samband med upploppen i Rosengård i september.

Under utredningens gång har kammaråklagare Henrik Nordquist vänt sig till sju mediebolag, TT, Sydsvenskan, Expressen, SVT, Schibsted, TV4 och DN.

Han begär en kopia av allt "filmat och fotograferat material” som kan vara av stor vikt för ärendet.

Begäran gäller inte bara det material som publicerats av mediehusen, utan även opublicerat material.

Nu riktar Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister, stark kritik mot kammaråklagaren.

I ett uttalande framhåller organisationen att begäran är unik i sin omfattning och att den ”hotar journalistikens oberoende och riskerar källskyddet”.

”Djupt problematiskt”

– Begäran är svepande och unik i sin omfattning. Den frågar efter allt bildmaterial och riktar sig mot sju mediebolag. Det är djupt problematiskt, säger Anne Lagercrantz, ordförande för Utgivarna och till vardags SVT:s vice vd.

Mediebolagen har sagt nej till begäran.

Utgivarna skriver att ett utlämnande av materialet riskerar att bidra till ett pussel ”där personer kan spåras i ett sammanlagt material från flera redaktioner”.

– Det grundlagsskyddade källskyddet äventyras. Åklagaren kan se och höra vilka redaktionerna talat med på platsen. Personer som intervjuas med löfte om anonymitet kan röjas. Journalisten riskerar fängelse om källskyddet bryts, framhåller organisationen.

Anne Lagercrantz understryker att det journalistiska arbetet bör åtskiljas från det polisiära.

– Det svenska mediesystemets grundsten är också oberoendet. Ingen ska förledas att tro att journalister samarbetar med polisen. Vi har olika roller. Det kan skada förtroendet. Uppgiftslämnare kan avstå från att höra av sig och intervjupersoner kan avstå medverkan.

Tar det till domstol

Efter att ha fått avslag på sin begäran har kammaåklagare Henrik Nodquist tagit ärendet till domstol.

Han menar att mediebolagen kan sitta på material som skulle underlätta polisens arbete med att identifiera misstänkta från brottsplatsen.

I en kommentar till SVT försäkrar Nordquist att han inte är ute efter att röja journalistiska källor.

– Jag har förståelse för mediehusens oro att det kan vara ett hot mot källskyddet. Om tingsrätten godkänner min begäran då får mediehusen följa det. Och om tingsrätten avslår min begäran så får jag följa det, säger åklagaren till SVT.

Text: Redaktionen

Avgift på tusentals kronor för hushåll – ny regel nästa vecka

2026 06 28

En blankettmiss kan bli dyr för svenska hushåll.

En ny sanktionsavgift införs nästa vecka i Sverige.

Avgiften gör att även små fel i ansökningar till Försäkringskassan kan kosta hushåll flera tusen kronor.

Slår mot fel

Försäkringskassan kräver att felaktigt utbetalda pengar betalas tillbaka.

Från och med 1 juli införs även en ny sanktionsavgift för personer som får för mycket ersättning från Försäkringskassan.

Det spelar ingen roll om felet beror på slarv eller missförstånd i blanketten – avgiften kan ändå tas ut.

– Det gäller också den som har gjort fel av misstag eller inte har meddelat att uppgifter har ändrats, till exempel om man har fått ny lön eller har flyttat, uppger Försäkringskassan.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Minst 2 368 kronor

Den nya avgiften är 25 procent av det belopp som betalats ut fel, men med en viktig bottennivå.

Oavsett hur litet felet är måste den enskilde betala minst 2 368 kronor.

I ett exempel från Försäkringskassan innebär det att om någon fått 12 000 kronor för mycket i ersättning, kan sanktionsavgiften bli 3 000 kronor utöver återbetalning av beloppet.

– Anledningen till den nya avgiften är att regeringen vill motverka felaktiga utbetalningar, oavsett om det handlar om slarv eller bidragsbrott, meddelar Försäkringskassan.

Skärpta regler kan leda till avstängning

Utöver sanktionsavgiften får Försäkringskassan även möjlighet att stänga av personer från ersättning i upp till tre år om uppgifter lämnats medvetet fel eller av grov vårdslöshet.

Det kan omfatta flera typer av stöd, som sjukpenning, vab, föräldrapenning och bostadsbidrag.

En avstängning ska kunna gälla mellan tre månader och tre år.

Förändringen bygger på ett riksdagsbeslut där en majoritet röstade för förslaget.

Syftet är enligt regeringen att minska felaktiga utbetalningar och stärka kontrollen av välfärdssystemet – även när det handlar om rena misstag i ansökningar.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen