Svenskt krav – porta Turkiet

2023 11 09

Turkiets president  Recep Tayyip Erdogan har intagit en tydlig position i kriget mellan Israel och den palestinska terrorgruppen Hamas.

Erdogan har ställt in ett planerat besök i Israel, kallat landets bombningar av Gazaremsan för ett ”folkmord” och valt att kalla hem den turkiske ambassadören från landet.

Mest uppmärksamhet har Erdogan dock fått för sina uttalanden om den terrorstämplade organisationen Hamas.

Några veckor efter Hamas massaker i Israel hävdade den turkiske ledaren att Hamas inte är en terrororganisation.

– Hamas är inte en terrororganisation. Det är en ”befrielsegrupp” som kämpar för att  skydda sitt land, sa Erdogan enligt nyhetsbyrån Reuters.

”Landets officiella utrikespolitik”

Den svenska samhällsdebattören och författaren Kurdo Baksi reagerar starkt på Erdogans uttalande.

I en artikel i SvD skriver Baksi att Erdogans Hamashyllning bör tolkas som Turkiets oficiella hållning i frågan, eftersom den turkiske ledaren kontrollerar  all lagstiftande, dömande och verkställande makt.

–  I Turkiet blir också hans ord landets officiella utrikespolitik. I motsats till de flesta länder inom Natofamiljen tar alltså Erdogan inte avstånd från Hamas. Tvärtom hyllar han dem, framhåller författaren.

Kräver att ambassadören portas

I sin artikel uppmärksammar Kurdo Baksi att Turkiets ambassadör Yönet Can Tezel är inbjuden till Nobelprisutdelningen.

Nobelstiftelsen har tidigare portat ambassadörerna från Iran, Ryssland och Belarus från tillställningen.

Kurdo Baksi anser att den turkiske ambassadören bör placeras i samma fack som ovanstående.

–  Varför skämma Nobelprisutdelningen med närvaron av en ambassadör som – förutom att försvara Turkiets blodiga ockupation av norra Cypern, motarbeta det kurdiska språket och förneka folkmordet på 1,3 miljoner armenier, assyrier/syrianer samt pontiska greker det ödesdigra året 1915 – försvarar terrorgruppen Hamas? frågar sig  författaren.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


23 jun 2026

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


24 jun 26

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen