Utfärdar varning till svenska banker

2023 11 10

Storbankerna varnas nu angående fastighetssektorn.

Under det senaste året har Riksbanken höjt styrräntan aggressivt för att försöka slå tillbaka mot inflationen som varit mycket hög.

I samband med räntehöjningarna har såväl företag som hushåll fått det kämpigt.

Nu varnar Riksbanken de svenska bankerna för fastighetssektorn, som de menar kan få det ännu tuffare framöver.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Bör agera

Bankerna uppmanas att agera genom att bland annat hålla igen med aktieutdelningar och aktieåterköp, och på andra sätt förbereda sig på en förvärrad fastighetssektor.

De högt belånade fastighetsbolagen kan få det allt svårare framöver och bankerna rekommenderas värna om sina buffertar.

Samtidigt uppmanas fastighetsbolagen vidta åtgärder som att sälja fastigheter, pausa utdelningar och minska investeringar för att klara av krisen.

“Ska ha god marginal”

Riksbanken framhåller att bankerna i dagsläget klarar av problem i fastighetssektorn, men att högre räntor under längre tid kan ställa till med stora problem.

– Det finns anledning, menar vi, att bankerna ska ha mycket god marginal till kapitalkraven, säger riksbankschef Erik Thedéen till SvD.

Det menas att räntehöjningarna ännu inte fått full effekt, vilket kan slå hårt mot hushåll och företag, och i synnerhet fastighetsbolag framöver.

Har varnat

Även Finansinspektionen har varnat för riskerna i fastighetssektorn.

– Vi har i flera år varnat för stora risker och höga skulder i fastighetssektorn. Flera fastighetsbolag har börjat agera för att minska skulderna genom att sänka eller ställa in aktieutdelningar. Det är viktigt, men vi ser att mer krävs för att få ned fastighetsföretagens skulder till hållbara nivåer, säger Daniel Barr vid Fi.

Ställer krav

Finansinspektionen ställer krav på bankerna för att säkerställa att de klarar av oväntade förluster, exempelvis gällande exponeringen mot fastighetssektorn.

– Men varken bankerna eller vi kan luta oss tillbaka. Vårt jobb är att vara oroliga. Ingen visste att det skulle uppstå en pandemi eller ett krig i Europa. Det som hänt visar att reglerna behöver ta höjd även för mindre sannolika händelser, fortsätter Barr.

Foto: J. Hanno resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen