Charlotte Kalla kräver ursäkt från staten

2023 11 15

Den före detta skidstjärnan vill att den svenska staten ska be om ursäkt.

Under de senaste tre åren har en sanningskommission utrett vittnesmål och övergrepp mot människor i Tornedalen, området som ligger på gränsen mellan Sverige och Finland.

Rapporten är nu klar.

Och utifrån kommissionens resultat har den tidigare skidstjärnan Charlotte Kalla ett mycket tydligt önskemål.

– Det vore fantastiskt om staten offentligt gick ut med en ursäkt. Det vore en upprättelse, säger hon till SVT Norrbotten.

Förbjud finska i praktiken

Charlotte Kalla talar om den försvenskningsprocess som bedrevs mot tornedalingar.

Bakgrunden går tillbaka många år i tiden.

Redan på 1800-talet, när statliga skolor infördes i Tornedalen som ligger på gränsen mellan Sverige och Finland, krävde Sverige att all undervisning skulle ske på svenska.

Detta trots att den större delen av befolkningen talade finska.

I praktiken infördes ett förbud mot att prata finska på skolan överhuvudtaget – en bra bit in på andra halvan av 1900-talet.

"Örfilarna small"

Den framgångsrika längdskidåkaren, med bland annat tre OS-guld på meritlistan, pratade enbart svenska med sin familj under uppväxten, trots att föräldrarna är finsktalande.

En anledning var skam och rädsla som levt kvar bland hennes föräldrar och släktingar efter att ha bestraffats då de talade finska.

– Örfilarna small så det ringde i öronen, säger hennes farfar Bengt Kalla till SVT.

"Ger barnen trygghet"

Den finska som talades i Tornedalen i slutet av 1800-talet är en variant som idag kallas för meänkieli.

Språket uppmärksammas särskilt 15 juli som är tornedalingarnas dag.

Bland annat brukar det firas även en bit söderut i Sverige, till exempel i Strängnäs kommun.

– Det är viktigt att barnen känner sig stolta över sitt språk och sin kultur. Att få prata sitt eget språk på förskolan ger barnen trygghet och gör att de också lär sig svenska bättre, sade förskollärarna Ida Gustafsson och Annelie Hammarstedt till kommunens hemsida vid förra årets firande.

Officiellt minoritetsspråk

Meänkieli uppmärksammas även den 27 februari då Meänkielidagen infaller. 

Den firar minnet av när meänkielitalare samlades i Pajala 1988 och utropade just meänkieli till ett eget språk.

Sedan 23 år tillbaka är det ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.

Det innebär att språket enligt svensk lag både måste skyddas och främjas.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Svenska Skidförbundet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen