Trots massivt missnöje – höjer skatt i Sverige

2023 11 16

En av Sveriges minst uppmärksammade skatter har skjutit i höjden det senaste året.

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Det handlar om den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

För drygt en månad sedan uppgav ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, att det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen. Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten, sa Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i samband med att granskningen publicerades.

Hon kallade även skattehöjningen för ”obegriplig” och framhöll att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort.

Kan inte göra avdrag

Kent Oderud, ordförande i branschorganisationen APPLiA för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater, instämde i kritiken.

I en intervju med Tidningen Näringslivet framhöll Oderud att skattens nya utformning innebär att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig.

– Om vi ser till de marknadsledande tillverkarna i branschen så har de tidigare kunnat göra 50 procents avdrag på cirka 3 000 produkter. Från den första juli är det nära noll produkter som får avdrag, sa han till TN.

Ny höjning

Trots det stora missnöjet kommer regeringen gå fram med ytterligare en skattehöjning.

– Vid årsskiftet höjs skattenivåerna igen, nu med 8,5 procent, uppger ElektronikBranschen i ett nytt uttalande.

Elektronikskatten ökar därmed från maximalt 611 till 668 kronor inkluderat moms per vara.

”Straffar konsumenterna”

Pernilla Enebrink är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Hemelektroniken blir däremot dyrare och regeringen driver på inflationen, säger hon och tillägger att Regeringskansliet avstått från att kontakta branschen för att få information om vilka effekter förändringarna av skatten skulle få.

Konsekvensutredningen godkändes av Regelrådet, vars uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

– Man kan undra varför vi ens har Regelrådet när de släpper igenom så allvarliga brister. Skatteuttaget som enligt Regeringskansliets beräkningar inte skulle öka, har ökat med 38 procent eller 156 miljoner under första kvartalet, trots minskad försäljning, säger Pernilla Enebrink.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten).

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta: Förändring i skatteuttag för några produktgrupper

Avser tredje kvartal 2023 jämfört med samma period 2022

Produktgrupp	Förändring skatteuttag
Tvättmaskiner	+ 62 Procent
Tv-apparater/Skärmar	+ 58 procent
Torktumlare	+ 50 procent
Datorer/läsplattor	+ 34 procent
Spelkonsoler	+ 31 procent
Telefoner/routrar	+ 23 procent

Källa: ElektronikBranschen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tusentals svenskar lever i rädsla – uppmanas söka hjälp

2025 06 28

Tusentals svenskar är rädda helt i onödan.

Många människor lider av irrationella rädslor.

Det kallas för fobier, och många är så allvarligt drabbade att det begränsar deras vardag.

Att bota en fobi anses dock inte vara så svårt – även om det kan kännas så.

Här är de vanligaste fobierna

Det finns några fobier som är vanligare än andra, rapporterar GP.

Runt fem procent av Sveriges befolkning lider av någon fobi.

Vanligast är att ha fobi för smitta, att flyga, blod och sprutor, och trånga utrymmen, uppger psykologen Jeremy Ray som är verksam vid Göteborgs Universitet, enligt tidningen.

En fobi är någonting mer än bara vanlig rädsla. Fobier påverkar människors liv på riktigt.

Rädslan beskrivs som irrationell.

– Det är inte rimligt hur rädd man blir och man är medveten om att det är orimligt. Det kan finnas en logik i att vara rädd men inte så mycket, säger Jeremy Ray till tidningen.

Social ångest vanligt

Vissa fobier har större påverkan på vardagslivet än andra.

Psykologen Fingal Bruhn sade till SR att den vanligaste fobin, eller i alla fall den fobi som han behandlar flest människor för, är en form av ångest inför sociala situationer.

– Den vanligaste fobin som vi behandlar, det är faktiskt social fobi, eller social ångest som vi också kallar det. Och det kan vara väldigt begränsande, sade Fingal Bruhn till radiokanalen förra året.

Social fobi kan påverka ens liv i mycket hög utsträckning, eftersom man då har fobi för något som man inte kan undvika.

– På något sätt så är det lite paradoxalt med de här djurfobierna, som till exempel spindlar och ormar, att vi kan vara extremt rädda för dem, alltså väldigt stark fobi, men det behöver inte nödvändigtvis begränsa oss så himla mycket i vardagen, beroende på var vi bor och vad vi har för intressen, säger han.

Social fobi kan däremot vara väldigt begränsande.

Det kan dock hjälpa att utsätta sig för sin fobi lite i taget för att successivt bli av med rädslan.

Går att bota

Social fobi kan vara extra svårt, men även andra fobier kan ha stor påverkan på vardagen.

Vanliga fobier är bland annat höjdskräck, torgskräck, cellskräck och hypokondri, alltså rädslan för att drabbas av en allvarlig sjukdom.

Fobier är dock ganska lätta att bota genom bland annat KBT, säger Jeremy Ray till GP.

– Det är en av de mest framgångsrika och lättaste behandlingsformerna. Det är lätt att få hjälp att bli botad, säger han till tidningen.

Foto: Alexandra Gorn

Text: Redaktionen

Rysk attack mot civila – flera barn drabbade

2025 06 28

Civila har dödats och barn har skadats i en rysk attack.

Ryssland har utfört ännu en attack som har drabbat civila ukrainare hårt.

I staden Odessa har ett 21 våningar högt bostadshus attackerats med hjälp av drönare.

Döda och skadade

Ett gift par har dödats i attacken, rapporterar Kyiv Post.

Samtidigt uppges flera barn ha skadats när drönaren träffade 21-våningshuset och orsakades brand på sjunde, åttonde och nionde våningen, enligt tidningen.

Branden gjorde att boende blev instängda och inte kunde ta sig ut.

Tre barn och fyra vuxna uppges ha skadats i attacken och förts till sjukhus.

Odessas borgmästare Gennadiy Trukhanov bekräftar också att ett gift par har hittats döda efter attacken.

– Räddningsarbetare har just hittat kropparna av ett par som dog när en fiendedrönare träffade en lägenhet, skriver borgmästaren på Telegram, enligt tidningen.

Räddningsinsatserna uppges ha komplicerats av upprepade flyglarm i området.

Ukraina har attackerat stridsflyg

Under gårdagen kom också rapporter om att fem personer hade dödats och 25 skadats i en drönarattack mot staden Samar i centrala Ukraina.

Ryssland fortsätter alltså med drönar- och robotattacker som drabbar Ukrainas civilbefolkning hårt.

Samtidigt gör Ukraina motstånd, bland annat genom att attackera mål inne i Ryssland.

Igår kom uppgifter om att Ukraina hade genomfört en ny attack mot ryska stridsflyg, vilket MarcusOscarsson.se rapporterade om.

Enligt ukrainska uppgifter träffades fyra ryska stridsflygplan av modellen SU-34 i en drönarattack natten till fredagen.

Två av de ryska planen ska ha förstörts, medan de andra två skadades.

Attacken utfördes av den ukrainska underrättelsetjänsten SBU i samarbete med specialstyrkor och andra militära enheter, enligt Ukrainas generalstab.

Attacken ägde rum på flygfältet Marinovka i Volgograd Oblast i Ryssland.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Flera ryska stridsflyg förstörda i stor attack

Arkivfoto: Adam Wilson

Text: Redaktionen