Bolånetagare gör stort misstag – toppekonom förundrad

2023 11 21

Sex av tio bolånetagare har aldrig bytt bank.

Det visar en ny undersökning från Finansinspektionen (FI)  

– Hela 82 procent har inte bytt bolånebank de senaste fem åren. Och en kanske än tydligare grupp är de 6 av 10 som aldrig någonsin har bytt bolånebank, trots att boräntor är deras största hushållsutgift och trots att de ofta har haft bolån i många årtionden, skriver FI i rapporten.

Enligt myndigheten kan bolånetagarnas vägran förklaras med att det ”förmodligen finns en brist på tilltro till bolånebranschen”.

Toppekonom förundrad

Ekonomiprofilen Claes Hemberg är förvånad över siffrorna.

Hemberg, som tidigare var sparekonom på Avanza Bank, framhåller att det är förunderligt och illavarslande att inte fler bolånetagare byter bank emellanåt.

I en intervju med TV4 förklarar ekonomen att ett bankbyte ofta resulterar i en lägre boränta.  

Trots det väljer en majoritet av bolånetagarna att stanna kvar hos sin bank.

– Jag är själv förvånad. Jag trodde att äntligen skulle folk vakna till när räntorna stigit snabbast på 30-40 år, men nej, inte än. Jag tror att man fortfarande tror att bankerna tänker på mitt bästa, men det visar sig vara tvärt om. De som är mest lojala betalar också mest, säger Claes Hemberg till tv-kanalen.

Ställ krav

Claes Hemberg understryker att det är viktigt att ställa krav på banken som bolånetagare.

En enkel signal kan leda till en ny förhandling om boräntan.

– Det är ganska enkelt. Om du mejlar din bank och säger att du vill ha ditt amorteringsunderlag, då är det en signal om att du vill lämna den här banken. Och då blir de nervösa, säger ekonomen till TV4.

Han får medhåll av Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

– Ta på dig förhandlingskavajen! Och tänk på att alla de timmar du lägger ner på att jämföra och förhandla har du igen sen, det kan röra sig om många tusenlappar på ett år i lägre ränta, säger hon till SVT.

Foto: Jorik van der Schaaf

Text: Redaktionen


JUST NU: Tyskland har skickat upp stridsflyg

2025 06 28

Tyskland har skickat upp stridsflyg för att avvisa ett ryskt plan.

Olika ryska stridsflygplan och spionplan cirkulerar ofta kring Natoområden.

Med jämna mellanrum skickar länder som Sverige och Finland upp stridsflyg för att avvisa eller möta de ryska planen.

Nu kommer besked om att Tyskland har skickat upp två stridsflygplan för att avvisa ett ryskt spionplan som rörde sig över Östersjön.

Det rapporterar Newsweek.

Har skickat upp plan

Det handlar om det ryska spaningsplanet Ilyushin Il-20M som flög över området med transpondern avstängd och utan färdplan innan det tyska flygvapnet satte in sina stridsflyg.

Det var på väg mot internationellt luftrum nära Polen och Tyskland men upptäcktes av Natos radar som larmade Tysklands militär, Bundeswehr, som skickade upp två Eurofighter-plan från flygbasen Laage nära Rostock.

Visuell kontakt

Eurofighter-planen etablerade visuell kontakt med det ryska planet utanför den tyska kusten innan de ändrade kurs norrut utanför ön Usedom och därmed förblev i internationellt luftrum.

De tyska Eurofighter-planen återvände därefter till basen i en incident som kommer bara några veckor efter att brittiska stridsflygplan baserade i Polen avvisat två ryska spaningsplan.

Läs mer: Flera ryska helikoptrar totalförstörda

Det är Eurofighter

Eurofighter är ett ensitsigt multiroll-stridsflygplan. 

Det kan användas i både luftförsvar och luftangrepp.

– Det tyska flygvapnets totalt 138 Eurofighters utgör ryggraden i den tyska stridsflygplansflottan, förklarar Bundeswehr.

– De är ett centralt element för att säkerställa flygvapnets framtida bidrag till den nödvändiga kapacitetsprofilen för de väpnade styrkorna och till de tillhörande alliansåtagandena.

“I nära samarbete”

Det multifunktionella stridsflygplanet drivs av två EJ200-motorer som tillverkas av Eurojet-konsortiet.

– Tack vare sin förmåga att genomföra nätverksbaserade operationer kan Eurofighter användas i nära samarbete med såväl tyska flyg-, land- och sjöstridskrafter som med militära allianspartners, fortsätter Bundeswehr.

Foto: Bundeswehr

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera ryska helikoptrar totalförstörda

2025 06 28

Ukraina har enligt uppgifter förstört ryska helikoptrar.

Det är inte länge sedan Ukraina lyckades skada och förstöra flera ryska bombplan i en välplanerad attack.

Nu kommer uppgifter om att landets säkerhetstjänst har förstört flera ryska helikoptrar.

Detta med hjälp av drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Helikoptrar totalförstörda

Drönare från Ukrainas säkerhetstjänst SBU slog till mot det militära flygfältet Kirovske på den ockuperade delen av Krym natten till lördagen, uppger SBU.

Totalt ska tre ryska helikoptrar ha träffats.

Attacken förstörde attackhelikoptrarna Mi-8, Mi-26 och Mi-28 samt ett Pantsyr-S1 självgående luftvärnsrobot- och vapensystem, enligt SBU:s uppgifter.

Även flygplan

I takt med att Ryssland intensifierar flygattackerna mot Ukraina och antalet civila dödsoffer stiger, har Ukraina också trappat upp sina drönarattacker på ryskt territorium och ockuperade områden.

Så sent som igår slog ukrainska drönare till mot fyra Su-34 stridsflygplan på Marinovka-flygfältet i ryska Volgograd Oblast, enligt militären.

Kemiska vapen

Samtidigt kommer uppgifter om att ryska soldater fortsätter att använda sig av kemiska vapen vid frontlinjen i Ukraina.

– Ryssland fortsätter att använda kemiska vapen mot ukrainska styrkor och civila i direkt strid med konventionen om kemiska vapen (CWC), som Ryssland har undertecknat, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Förbjudna ämnen

Det ukrainska centret för strategisk kommunikation och informationssäkerhet rapporterade den 27 juni att ukrainska styrkor registrerade 888 fall av ryska styrkor som använde kemiska vapen i maj 2025, inklusive i granater.

– Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) publicerade den 26 juni en rapport som bekräftar att tester av miljöprover tyder på att ryska styrkor använde en FPV-drönare utrustad med granater som innehöll ämnen som är förbjudna i modern krigföring enligt CWC, mot ukrainska styrkor nära den administrativa gränsen för Donetsk-Dnipropetrovsk Oblast i juni 2025.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen