Afghanistan splittrar KD

2021 08 23

KD:s utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson öppnar för att Sverige ska ta emot fler flyktingar från Afghanistan men migrationspolitiska talespersonen Hans Eklind säger nej.

KD-profilen tillika partiets utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson menar att Sverige måste vara berett att ta emot nya flyktingar uppger Expressen.

– Afghanistan är ett av världens värsta länder som nu får en vedervärdig regim. Vi kan inte lösa en ny flyktingkris på egen hand men att slå igen dörren och inte hjälpa till vore skamligt, säger Adaktusson till tidningen.

KD-topp håller ej med

Men riksdagskollegan och KD:s migrationspolitiska talesperson Hans Eklind håller inte med.

– Att ta afghaner till Sverige löser inga problem för Afghanistan, det mest logiska är att människor får hjälp i närområdet och möjlighet att få sina asylskäl prövade där, i stället för att de ska till Europa och välja vilket land de vill komma till, säger Hans Eklind (KD) som poängterar att Sverige är det land i världen, förutom Iran och Pakistan, som tagit emot flest afghanska flyktingar per capita.

Moderaterna säger nej

Eklind får stöd av Moderaterna.

– Jag är klart bekymrad. Sverige har haft en alldeles för stor invandring och bristfällig integration där människor nu till och med är rädda för att gå ut i sina egna bostadsområden, säger Maria Malmer Stenergard, Moderaternas migrationspolitiska talesperson till Expressen.

ANALYS

I och med talibanövertagandet i Afghanistan får nu flyktingfrågan ännu mer bränsle i svensk politik och Vänsterpartiet och Miljöpartiet signalerar att frågan om amnesti bör aktualiseras beroende på utvecklingen.

Riskabelt för KD

Moderaterna och SD säger nej till nya flyktingar och de oilka partiernas ståndpunkter kan bli en het fråga nu när politiken drar igång på allvar igen efter sommaren.

För KD är frågan mycket viktig och partiet lär tappa stöd från väljare som väljer mellan M-KD-SD inför valet om bilden utåt blir att KD har en mindre stram flyktingpolitik än M och SD.

Foto: KD, S Gyhasi, Lars Adaktusson, FB

[yop_poll id="501"]

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen