Julkris för svenska folket – “Det är tråkigt”

2023 11 28

Det har som bekant varit ett ekonomiskt år som har slagit hårt mot såväl företag som hushåll.

Allt fler känner att plånboken känns tommare vilket påverkar konsumtionen i allra högsta grad.

Inför julen menar var tredje svensk att de drar ner på julklappsinköpen i år.

Det framhåller banken SBAB i ett pressmeddelande.

“Det är tråkigt”

Nästan hälften av svenskarna känner sig stressade inför julen och det som tycks stressa mest är kostnaden på julklapparna.

– Det är tråkigt att så många känner sig stressade inför jul. Särskilt när det kommer till kostnaderna. Jag tänker att det går att ha en fin jul utan en massa dyra julklappar, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

En tuff situation

Det är ingen ovanlighet att känna sig stressad och osäker inför julen, och Hasselvik understryker att det för många är en mycket tuff situation.

– Samtidigt förstår jag att det är en tuff situation för många. Ekonomin är ansträngd samtidigt som förväntningarna, inte minst från barnen, ofta är höga i juletider, säger hon.

Riktar uppmaningar

SBAB riktar flera uppmaningar till svenskarna inför julen som kan lätta lite på pressen.

Ett av tipsen handlar om att planera väl och sätta en budget, och tidigt bestämma hur mycket pengar man vill lägga på julen.

Man kan även göra julklappar själv eller köpa begagnat.

Inte lika viktigt

I samband med det tuffa ekonomiska läget menar allt fler svenskar att det inte är lika viktigt med julklappar som det har varit tidigare.

– Det främsta skälet till den minskade budgeten för julklappar anges vara sämre ekonomi, vilket 48 procent svarar. Relativt många, 35 procent, uppger att de kommer att lägga mindre pengar i år jämfört med i fjol för att de inte tycker att det är lika viktigt med julklappar längre, understryker SBAB.

De höjda räntorna och den höga inflationen har slagit hårt mot hushållen, men många bedömare menar att vi nu kan vara nära en räntetopp.

Foto: R. Kutsaiev

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen