SVERIGE: Nu höjs pensionen – för hundratusentals svenskar

2023 12 06

Från och med 1 januari 2024 så kommer cirka 155 000 svenskar få en höjd pension.

Det meddelar försäkring- och pensionsbolaget Folksam.

Företaget har beslutat att inflationssäkra pensionen.  

Cirka 65 000 kunder hos företaget med förmånsbestämd tjänstepension inom ramen för KTP 2 kommer att få sin pension höjd med 6,48 procent.

Tjänstepensionen kommer även att höjas med motsvarande procentsats för cirka 90 000 kunder där pensionen inte betalats ut än.

Dessutom kan drygt 2 600 arbetsgivare räkna med premiereduceringar på 30 procent under 2024.

”Stor skillnad”

Folksam motiverar beslutet med att man vill säkerställa att pensionerna inte ”äts upp av inflationen”.

– I dessa tider när allt fler märker av den rådande ekonomiska oron och stigande priser kan höjningen av tjänstepensionen med över sex procent göra stor skillnad.

– Dessutom kommer uppräkningen av intjänad pension och reduceringen av premierna bidra till att hålla nere pensionskostnaderna för nästan 2 600 arbetsgivare.

Det säger Katrin Röcklinger, chef Affärsområde Liv på Folksam. 

Under mitten av januari 2024 skickas utbetalningsbesked ut till Folksams kunder. Där kommer det nya pensionsbeloppet att framgå.

Större procentuell höjning 2022

Förra året genomförde Folksam en procentuell större höjning av pensionerna.

Tjänstepensionerna höjdes med 10,84 procent och premiereduceringar med 60 procent.

– Folksam är finansiellt starkt och allt överskott ska gå tillbaka till våra kunder i form av exempelvis återbäring eller sänkta premier.  Vi kan se tillbaka på ett antal år med bra avkastning på våra förvaltade pensionspengar inom dessa avtalsområden och därför genomför vi nu kraftiga sänkningar av premierna för många företag, sa Katrin Röcklinger då.

Folksams förändringar av pensionen 2024

  1. Privatpersoner, drygt 155 000 personer: 
    - Pensionstillägg och fribrev inom ramen för KTP 2 höjs med 6,48 procent vilket motsvarar inflationen det senaste året 
    - Sjukpensionstilläggen höjs med 6,48 procent inom KTP2, motsvarande siffra för KTP1 är 9,14 procent 
  2. Arbetsgivare, knappt 2 600 stycken: 
    - Premiereducering för ålderspension och familjepension med 30 procent  
    - Premiereducering för sjukpension med 95 procent (KTP2) och 80 procent (KTP1) 
    - Premiereducering för premiebefrielseförsäkringen med 90 procent (KTP2) och 15 procent (KTP1) 

Källa: Folksam

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen