3:e dos i en rad EU-länder redan nu – Men Tegnell säger nej

2021 08 26

Tyskland, Frankrike och USA hör till de länder som anser att en tredje spruta är viktigt redan i höst. Men Anders Tegnell vill inte att Sverige ger en tredje spruta i nuläget.

– Ännu så länge är det ingen som vet om det behövs en tredje spruta nu, säger Anders Tegnell till DN och går därmed emot en rad andra experter inklusive USA:s smittskyddsexpert Anthony Fauci.

Tyskland och Frankrike erbjuder en tredje spruta med start i september till äldre och riskgrupper och i USA är planen att alla som fått två doser ska få dos 3 åtta månader efter andra dosen. Och i Schweiz har en del redan fått sin tredje dos.

Dos 3 även i Danmark

Även Danmark planerar för dos 3.

-Tanken är att vi alla ska få en tredje dos av vaccinet. Frågan är när, säger Danmarks sjukvårdsminister Magnus Heunicke.

Och i Sverige finns det gott om tillgång av vaccinet förklarar nationella vaccinsamordnaren Richard Bergström.

– Vi har miljontals doser bara för Sverige. Av Pfizer och Moderna har vi väldigt, väldigt stora volymer så vi klarar av det här med en tredje dos. Frågan är bara när, säger han till Expressen.

Tegnell säger nej

Statsepidemiolog Anders Tegnell är dock generellt avvisande till en tredje dos.

– Det är mycket viktigare att vaccinera de som vi ännu inte nått. Ännu så länge är det ingen som vet om det behövs en tredje spruta nu. Både den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC och WHO har varit tydliga med att de inte ser några indikationer på att vi skulle behöva ge en tredje spruta till någon. Enligt ECDC finns det inga indikationer, utom möjligen i Israel, att det finns ett behov av en tredje dos. I Sverige ser vi inte någon ökning av andelen som blir infekterade trots att de är vaccinerade. De fallen ligger konstant på en mycket låg nivå. Utifrån våra svenska data finns det heller inga som helst signaler om att det skulle behövas en extra dos till någon egentligen, säger Anders Tegnell till DN.

Han betonar att det viktiga istället är att nå ut med vaccin till de som ännu är ovaccinerade. Men på sikt behövs en förstärkningsspruta precis som vid vaccin mot säsongsinfluensan framhåller DN.

Finns undantag

Men Anders Tegnell förklarar samtidigt att det finns en undantagsgrupp som ska få dos 3 redan från och med 1 september och det är personer med gravt nedsatt immunförsvar.

– Det är ett sätt att få igång produktion av antikroppar, säger Tegnell till SR. Bland annat berörs patienter som är organtransplanterade och lider av immunbristsjukdomar.

Ovaccinerade prioriterade

Virologiprofessor Niklas Arnberg vid Umeå universitet delar Tegnells uppfattning att om en tredje spruta inte behövs just nu.

– Men på sikt kan det komma att behövas, säger han till DN. Arnberg vill dock att man vaccinerar 12-åringar.

Vill vaccinera 12-åringar

– I dag vaccinerar vi ned till 16 år men en viktigare fråga här och nu för svensk folkhälsa – än en tredje dos – vore att vaccinera ned till 12 års ålder. Det skulle vara bra. Det handlar inte bara om att skydda äldre från smitta som kommer från yngre, utan också om att skydda unga från att bli svårt sjuka. Och för att hålla tillbaka smittspridningen i Sverige och undvika utbrott på skolorna, säger han till DN.

Foto: Folkhälsomyndigheten

[yop_poll id="520"]

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen