Trendbrott – två banker sänker räntan

2023 12 07

I ett tufft ekonomiskt läge har svenska bolånetagare fått vänja sig vid att räntorna tickar uppåt.   

Förra veckan kom dock ett efterlängtat besked.

SBAB, ett av de största bolåneinstituten i Sverige, meddelade att man sänker samtliga listräntor för bolån.

Sänkningarna ligger mellan 0,10–0,15 procentenheter och gäller alla bindningstider från tre månader upp till tio år.

SBAB förklarade att man fattat beslutet utifrån rådande konkurrenssituationen på marknaden.

Sjunkande marknadsräntor och lägre upplåningskostnader pekades även ut som två viktiga anledningar.

Nu verkar SBAB:s räntebesked gett ringar på vattnet.

I dag, torsdag, meddelar två banker att man går fram med nya sänkningar. 

Först ut

Pensionsbolaget Skandia sänker räntor på bolån med 1–5 års löptider.

Sänkningarna varierar mellan 0,20 och 0,30 procent.

Den rörliga boräntan lämnas oförändrad.

Ger besked efter Skandia

Kort efter Skandias besked meddelar Danske Bank att man även kommer att sänka sina boräntor.

Banken sänker bolåneräntan med 0,20 till 0,30 procent på alla bindningstider på bolån.

– Justeringen av räntan på fastränteplaceringarna gäller från och med den 7 december 2023.

– Bakgrunden till justeringarna är förändrade marknadsräntor, framhåller banken i ett uttalande.

Danske Bank sänker även den rörliga boräntan med 0,05 procentenheter.

Landshypotek har även sänkt

Danske Bank blir den tredje banken som går fram med räntesänkningar efter SBAB:s besked.

Utöver Skandia har även Landshypotek sänkt en lång rad bolåneräntor.

Under gårdagen meddelande banken att räntor med 1–10 års löptider sänks med 0,25 till 0,40 procentenheter.

Det är tredje gången på en månad som Landshypotek sänker bolåneräntorna.

–  Vi fortsätter att se en mer stabil räntemarknad med lägre upplåningskostnader och kan därför fortsätta att sänka våra bolåneräntor. Vi vill vara snabba med att lyfta ut bättre erbjudanden till våra kunder, och det känns så klart extra viktigt i en tid då många kämpar med att få vardagsekonomin att gå ihop, kommenterade Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek Bank.

Här är Skandias och Danske Banks nya listräntor

Danske Bank: 

Bindningstid Förändring  Ny listränta(%) 
 3 mån -0,05  5,79
 1 år -0,20  5,34
 2 år -0,30  4,94
 3 år -0,20  4,69
 4 år -0,20  4,59
 5 år -0,20  4,36
 6 år -0,20  4,41
 10 år -0,20  4,32

Skandia: 

Bindningstid Förändring  Ny listränta(%) 
 3 mån Oförändrad  5,59
 1 år -0,20  5,69
 2 år -0,20  5,29
 3 år -0,30  5,14
 5 år -0,25  4,95

Foto: M Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen