Nya beskedet till många barn: får inte dricka mjölk i skolan

2023 12 19

Det blir ingen mer mjölk på ett flertal skolor i landet efter nyår.

Många kommuner i Sverige lider av dålig ekonomi och det behöver lyftas på varenda sten för att spara pengar.

På vissa håll är det betydligt värre än i andra kommuner. 

I exempelvis Kiruna är det kris. Kommunen tvingas sätta tvärstopp för både mjölk och ugnsstekt lax för alla skolbarn.

En tuff prioritering, säger Kirunas ordförande i kultur- och utbildningsnämnden Emilia Töyrä (S) till SVT Norrbotten.

– Egentligen är det här en fråga för verksamheten, men vi valde ändå att låta politikerna fatta besluten för att vara beredda på eventuella stormar.

Rör upp känslor: "ett svek"

Och storma har det minst sagt gjort. Beskedet har rört upp känslor både bland invånarna och hos mejeriföretaget Norrmejerier.

Det senare kallar beslutet för “ett svek mot skolbarnen och väljarna och ett slag mot lokalt näringsliv”.

– Att ta bort skolmjölken för kommunens barn är ett oerhört märkligt och oansvarigt beslut, som dessutom helt saknar stöd hos den egna befolkningen. säger Göran Olofsson, mjölkbonde i Ånäset och styrelseordförande för Norrmejerier, i ett pressmeddelande.

– Mjölken är en mycket energität måltidsdryck och grundläggande för många barns näringsintag. Barns hälsa och välmående borde vara det sista som en kommun spar in på, 

Drar in efterrätt för pensionärer

Förutom mjölk och lax i skolan drar Kiruna kommun, på grund av sin dåliga ekonomi, även ned på mellanmålen på förskola och fritids och i äldreomsorgen försvinner efterrätterna fem av sju dagar i veckan.

Totalt ska kommunen spara drygt 2,3 miljoner på förändringarna.

Men det sker alltså inte utan kritik – särskilt eftersom Kiruna nyligen bekostat ett nytt äventyrsbad för drygt en miljard kronor.

– Här räknar jag med att invånarna kommer säga ifrån, säger Göran Olofsson och kallar mjölkstoppet för en “politisk symbolhandling”.

Kiruna är inte den enda kommunen som stoppar mjölk i skolorna.

Redan i somras gjorde Köping samma sak för att spara 300 000 kronor per år, rapporterade TV4 vid tillfället.

Foto: E.Akyurt

Text: Redaktionen

JUST NU: Bakslag för kritiserade plastkorkarna

2025 06 30

Det har gått ett år sedan en ny lag om plastkorkar trädde i kraft i Sverige.

Den nya lagen fastslår att samtliga plastkorkar måste sitta kvar på flaskor och kartonger under hela användningen.

Fenomenet väckte snabbt upprörda känslor hos befolkningen. Kritiker har klagat på att de nya korkarna är svåra att öppna, hälla och dricka ur. Många har krävt en återgång till tidigare versioner.

Dessutom väcktes tvivel mot att den nya utformningen skulle leda till minskad nedskräpning i naturen, vilket är syftet med den nya lagen.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

Under 2024 hittades i genomsnitt 144 plastkorkar per 100 meter strand, rapporterar stiftelsen Håll Sverige Rent. En kraftig ökning jämfört med föregående år, då 38 korkar per 100 meter strand noterades.

Antalet plastkorkar på svenska stränder har följaktligen ökat kraftigt, trots den nya lagstiftningen.

”För tidigt att säga något”

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att det är för tidigt att döma ut den nya lagen, trots den hastiga uppgången.

–  Det är helt enkelt för tidigt att säga något om lagens effekt. Det som däremot är tydligt är att plastkorkar är ett vanligt skräp, och det är bra att åtgärder i form av EU-reglering införts, säger hon.

– Nu måste också informationen om varför korkarna sitter fast nå ut så att konsumenter blir välvilligt inställda och låter korken sitta kvar. Producenterna har gjort sin del, men det hjälper inte om våra beteenden är motverkande.

Ragnartz påpekar också att utvecklingen av de fastsittande korkarna befinner sig i ett tidigt stadie.

– Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna.

Här är produkterna som omfattas av den nya lagen

Flaskor eller dryckesbehållare som måste ha de nya korkarna omfattas av följande kriterier:  

  • är gjord helt eller delvis i plast,
  • inte är en mugg,
  • har en kapacitet av högst tre liter, och 
  • är en behållare som är avsedd för vätska som är en dryck. 

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Matjätte riskerar konkurs

2025 06 30

Krisen fortsätter för Coop.

De senaste åren har matjätten gjort miljardförluster.

I Coop Syd, där bolaget har över 90 butiker, rasar förlusterna som värst.

I mars iscensatte koncernen ett sparprogram och varslade 160 tjänster.

– Det är en tuff dag för våra medarbetare, men det är tyvärr ett oundvikligt beslut. Vårt mål är att så snart som möjligt skapa tillväxt av marknadsandelar och en stabil lönsamhet, sade Stefan Nyrinder, interim vd för Coop Syd, vid tillfället.

Riskerar konkurs 

Koncernens sparåtgärder har inte gett någon omedelbar effekt.

Nu riskerar Coop Syd att gå i konkurs, rapporterar DN med hänvisning till kedjans årsredovisning.

I dokumentet står det att det finns en ”stor risk att föreningen och koncernen inte kan fortsätta bedriva sin verksamhet”.

Avtal på gång

Coop Syd har dock en livlina kvar.

Koncernen förhandlar med Kooperativa Förbundet (KF) om en ny affärsplan och akut finansiering som skulle rädda kedjan från konkurshotet.

Men ännu är inget avtal på plats. 

Coop Syds ordförande Henric Carlsson är dock förhoppningsfull. 

– Vi är väldigt nära en uppgörelse om affärsplan och finansiering med KF, säger han till DN. 

Samtidigt medger Carlsson att mycket är osäkert.

– Det är en väldigt allvarlig situation, konstaterar ordföranden.

LÄS MER: Fullständig mardröm för Coop – “En flopp” | Ekonomibladet

FAKTA: Coop Syd

- Coop Syd är en konsumentkooperativ förening med cirka 545 000 medlemmar.

- Föreningen driver matbutiker i Skåne och Blekinge län.

- Coop Syd ingår i Kooperativa Förbundet (KF) tillsammans med 25 andra konsumentföreningar.

- KF är Sveriges enskilt största kooperativa förbund räknat till antal medlemmar. Föreningarna har tillsammans 4 miljoner medlemmar.

Källa: Coop

LÄS MER: Populärt livsmedel kan bli bristvara | Ekonomibladet

Foto: 

Text: Redaktionen