Bakslag: oväntad försämring av svenska kronan

2023 12 29

Den senaste tiden har Sveriges valuta stått för en betydande comeback.

Innan dess avlöste de negativa rubrikerna varandra.

Den svenska kronan har legat på historiskt låga nivåer, vilket bland annat lockade europeiska turister till Sverige för billig shopping.

Under hösten återhämtade sig dock kronan och prognoserna har pekat på att det kommer att ske en fortsatt positiv utveckling. Så sent som häromveckan talades det om en “revansch”.

Men idag kom ett oväntat bakslag, enligt Dagens industri.

– Den svenska kronan tappar mark under årets sista handelsdag och plötsligt kostar en dollar över 10 kronor igen, rapporterar tidningen.

"Symboliskt bakslag"

Tappet beskrivs av tidningen som ett “symboliskt bakslag”. Totalt minskar kronan med 5 öre gentemot dollarn.

Valutan tappar även mot euron, även om det tappet är något mindre på fyra öre.

Det nya beskedet innebär att en dollar nu kostar 10,04 kronor och en euro 11,09 kronor.

Tillfällig svacka

Bakslaget till trots är ändå den sammantagna utvecklingen att kronan, jämfört med hur det sett ut tidigare under året, positiv.

Det går därför att tolka dagens besked som en tillfällig svacka i en annars stigande formkurva.

Utvecklingen har inte gått politiken förbi och exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttryckt sig om att kronan varit undervärderad under en tid.

Hon har fått medhåll av riksbankschefen Erik Thedéen.

– Sveriges ekonomi är i grunden god och välskött. Det talar för att växelkursen på sikt kommer att stärkas, sade han tidigare i höstas.

Pekades ut av Riksbanken

I november meddelade Riksbanken att man lämnar styrräntan oförändrad.

Detta efter en lång tid av höjningar, och kronans låga status pekades ofta ut av myndigheten som en av de mest betydande faktorerna för att höja räntan i syfte att bekämpa inflationen.

– Det finns en risk att kronans genomslag på prisökningarna är större i nuvarande situation med hög inflation, kommunicerade myndigheten exempelvis när man höjde räntan i somras.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har enligt uppgift observerats i Finland.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen