SMHI: Mycket ovanlig händelse sker i kväll

2024 01 06

Hela Sverige har frusit de senaste dagarna.

Över hela landet har iskylan bitit sig fast och minusgraderna har sjunkit till nästan olidliga temperaturer – ett väderfenomen som blivit en världsnyhet.

Igår uppmättes -43,8 grader i Naimakka i norra Lappland – lägsta januaritemperaturen i Sverige på 25 år enligt SMHI.

För invånarna i Älvsbyn blev konfrontationen med kylan drastisk när orten drabbades av ett omfattande strömavbrott när det rådde 40 minusgrader utomhus.

Nationellt isdygn nära

Men det är inte bara i norr det är riktigt kallt.

Även i södra Sverige har temperaturen sjunkit och i Skåne har det varit omkring -15 grader under fredagen.

Och i natt kommer ett mycket ovanligt fenomen att ske över hela landet. Det blir nämligen ett nationellt isdygn – det vill säga minusgrader i hela Sverige över ett helt dygn.

– Då prognosen utlovar bistert kallt vinterväder i hela landet veckan ut kan vi komma att få säsongens första nationella isdygn, meddelar SMHI i ett pressmeddelande.

Väldigt ovanligt

Definitionen av ett nationellt isdygn är att maximitemperaturen från klockan 19 till 19 påföljande dygn är -0,1 grad eller lägre vid samtliga av SMHI:s mätstationer i Sverige.

Ett nationellt isdygn hör verkligen inte till vanligheterna.

Faktum är att det enbart skett en gång de se senaste fem vintrarna, nämligen 2021.

Och det går nog att räkna hem förekomsten redan nu.

– Vi får nog ett nationellt isdygn som det ser ut, ingen station har över noll grader fram till i morgon bitti, konstaterar SMHI-meteorologen Niklas Einevik för Expressen.

Vanligast i februari

Den senaste vintern när ett nationellt isdygn förekom, 2021, observerades fyra stycken.

För normalperioden 1991-2020 var snittantalet 2,6 medan det för referensormalperioden 1961-1990 var 5,9, enligt SMHI.

– Under de milda eller mycket milda vintrarna 1988-1993 förekom inte ett enda nationellt isdygn, informerar väderinstitutet.

Allra flest skedde under den mycket stränga vintern 1984-85 – då hela 25 nationella isdygn observerades.

Fenomenet är generellt vanligast kring mitten av februari.

Foto: A. Wong

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen