25-åring död – pådrag i stadskärna

2024 01 12

En ung man har dött efter ett allvarligt våldsdåd.

På torsdagskvällen har polisen larmats till centrala Sandviken i samband med en skjutning.

Närmare bestämt är det i området Nya bruket som skottlossningen har ägt rum.

En 25-årig man fördes till sjukhus i samband med händelsen, personen har nu avlidit av sina skador.

Det rapporterar SVT.

Flera skott

Polisen tog sig fort till platsen med flera patruller och ett stort pådrag har ägt rum i Sandvikens stadskärna.

– Polisen larmades till centrala Sandviken strax med anledning av uppfattade höga smällar, meddelar polisen via sin webbsida.

– Personen som fördes till sjukhus, en man i 25-årsåldern, har avlidit av sina skador. I nuläget är brottsrubriceringen mord. I nuläget finns ingen misstänkt i ärendet.

Flera skott

Boende i området har uttalat sig om att man hört flera skott.

– Jag hörde skott, åtta till tio i början, säger en kvinna som vill vara anonym till SVT.

Platsen har spärrats av och stora resurser har arbetat med händelsen, däribland hundpatruller och polishelikopter.

Tekniker är på väg och polisen arbetar just nu med att genomföra dörrknackning och förhör för att försöka samla in information om händelsen.

Jakten på gärningspersonen fortgår under kvällen.

Inte bekräftat

Polisen har ännu inte velat uttala sig om händelsen kan vara relaterad till gängkriminalitet.

Tidigare i veckan dödades en svensk medborgare i Iraks huvudstad Bagdad, han bedöms tidigare ha haft en ledarposition i det kriminella nätverket Foxtrot.

Polisen har uttryckt oro över att mordet skulle kunna leda till en ny våldsvåg i Sverige, rapporterar Sveriges Radio.

Tydlig oro

Det finns en tydlig oro över att hämndaktioner och nya våldsdåd i samband med mordet utomlands.

– Hela Sverige kan bli drabbat av en ny våldsvåg, säger utredaren Jan Staaf till SR.

– Det går aldrig att utesluta att den här typen av brott får påverkan på samhället och vi hoppas ju givetvis att vi inte får några nya grova våldsbrott för vi har tillräckligt att utreda redan nu.

Arkivfoto: Polisen Huddinge

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen