Anstormning efter ny typ av försäkring – “risken är stor”

2024 01 17

Försvarsmakten har vid upprepade tillfällen påtalat vad som är det största hotet mot Sverige.

Det mest påtagliga hotet består av cyberangrepp.

Redan i mars 2022 konstaterade kommendör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret vid Must, det faktumet.

– Även privatpersoner bör se över sitt skydd, sade han i ett pressmeddelande då.

Budskapet om påverkanskampanjer och cyberattacker har därefter fortsatt.

– De kan vara både politiskt och ekonomiskt riktade. Det pågår kontinuerligt, sade öb Micael Bydén till GP i höstas.

Agerar: "Stor risk"

Nu har åtminstone företagen börjat agera, informerar försäkringsbolaget If.

Allt fler har nu backup på sina datorer jämfört med 2022 och det blir också vanligare att företag skaffar en cyberförsäkring.

– Vi ser en kontinuerlig ökning av företag som skaffar en cyberförsäkring, vilket är bra. Risken för att drabbas sträcker sig över alla branscher och oavsett företagets storlek, säger Henrik Jönsson, ansvarig cyberförsäkringar på If, i ett pressutskick.

Låg beredskap: "Oroande"

Samtidigt är beredskapen låg.

Enbart en av fem småföretagare vet hur de ska agera om de drabbas av ett dataintrång eller ett IT-bedrägeri. 

– Det är oroande att så många företag fortfarande saknar en krisberedskap för IT-incidenter. Kunskapen kring hur man ska agera vid en hackerattack eller ett cyberbrott är väldigt låg, säger Henrik Jönsson.

– Det behövs ett rejält ökat fokus på denna fråga.

Tjänar hundratals miljoner dollar

Att efterfrågan på cyberförsäkringar ökar bekräftas även av branschföreningen Svensk Försäkring.

Hur illa det kan gå ställdes på sin spets nyligen när Svenska kyrkan drabbades av en allvarlig driftstörning i sina IT-system, som senare visade sig utgöra en så kallad Ransomwareattack utförd av den ökända Blackcat-gruppen.

– Gruppen är en av världens största när det gäller cyberbrottslighet, framhöll Svenska kyrkan i ett utskick.

Blackcat har med liknande metoder tidigare dragit in flera hundra miljoner dollar i lösensummor och utreds av amerikanska FBI.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen