Ungern vänder sig direkt till Sveriges statsminister

2024 01 17

Ungerns klartecken för ett svenskt Natomedlemskap fortsätter att utebli.

Igår lämnade den ungerska regeringen in agendan för våren till parlamentet.

Sveriges ansökan fanns inte med på listan.

– Det står inte på agendan, sade premiärminister Viktor Orbán till SVT redan för en månad sedan.

Vänder sig till Kristersson

Ungerns president Katalin Novák har inte samma kyliga inställning till Sverige i Nato som landets premiärminister.

Hon har tidigare uttryckt att hon hoppas på en snabb svensk anslutning till försvarsalliansen.

– Jag ska försöka övertyga de ungerska parlamentarikerna, men det räcker kanske inte, sade Katalin Novák på en pressträff i december.

Nu vädjar hon till statsminister Ulf Kristersson (M), rapporterar Dagens Nyheter.

"Ni anstränger er inte"

Enligt presidenten gör Sverige alldeles för lite för att driva på ratificeringen.

Katalin Novák menar till och med att Sverige inte gör några försök alls att kontakta Ungern, vilket hon beklagar.

– Det skulle underlätta om er statsminister åtminstone hörde av sig direkt till vår premiärminister. Inga ansträngningar görs just nu, säger hon i ett uttalande till DN.

Turkiet återsamlade

Ungern och Viktor Orbán har vid upprepade tillfällen deklarerat att man inte kommer att vara sista land att godkänna Sverige i Nato.

Det enda andra landet som återstår att ge grönt ljus är Turkiet, som återigen förhalade sitt besked i december genom att ta julledigt innan beslut fattades.

Igår samlades det turkiska parlamentet efter ledigheten – och då fanns Sveriges Natoansökan på dagordningen.

Sist på agendan

När frågan dock tas upp är desto mer oklart.

Den står just nu sist på agendan.

– Jag talade med en parlamentariker och det är ingen som riktigt vet, säger Paul Levin som är chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet till Sveriges Radio.

Risken är att det dröjer fram till sommaren innan Turkiet säger ja.

– Det pratas redan i Turkiet om att det kan dra ut på tiden åtskilliga månader, sade SR:s Natokorrespondent Jan Andersson till radion i slutet av förra året.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 13

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning.

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen