Storbank varnar hushållen – ”Största hotet mot räntesänkning”

2024 01 18

Inflationstakten fortsatte att sjunka i december.

Inflationen enligt KPIF –  där räntekostnaderna är borträknade – minskade från 3,6 procent i november till 2,3 procent i december. Den lägsta noteringen sedan juli 2021.

Nu pekar det mesta mot ett fortsatt lågt inflationstryck och omfattande räntesänkningar under 2024.

Det uppger SBAB i ett pressmeddelande.

– Riksbanken borde känna sig trygga med att sänka styrräntan senast i maj.

– Prognosen är att styrräntan sänks fem gånger under året och att den rörliga bolåneräntan har gått ner med drygt 1 procentenhet i slutet av året, framhåller banken.

Övertygade: Kraftiga räntesänkningar

SBAB:s prognos är lovande läsning för många hushåll som tampats med höga räntekostnader och stigande utgifter de senaste åren. 

I slutet av året bedömer SBAB att Riksbanken har sänkt styrräntan med 1,25 procentenheter till 2,75 procent.

– Styrräntan väntas därefter fortsätta att sänkas stegvis till sin neutrala nivå (den nivå som gäller då inflationen ligger på målet) som bedöms ligga på 2 procent, framhåller banken.

SBAB uppger att en rad inhemska faktorer stödjer bilden om ett betydligt lägre inflationstryck framöver.

Banken hänvisar bland annat till att kronans värde ser ut att stärkas och att prognosen tyder på betydligt lägre globala energi-, livsmedels- priser- och fraktpriser under 2024.

”Största hotet mot räntesänkning”

Prognosen ser ljus ut.

SBAB varnar dock för att det finns ett betydande hot som kan ställa till det.

– Det finns geopolitiska risker i form av bland annat oro i Mellanöstern och mellan Kina och Taiwan, skriver banken. 

Om nya konflikter skulle blossa upp skulle det sannolikt få inflationen att rusa även i Sverige.

– Största hotet mot kommande räntesänkningar är de nya geopolitiska risker som har blossat upp och som kan leda till nya inflationsuppgångar om de materialiseras, säger Robert Boije, chefsekonomen på SBAB.

Kritiskt läge i Röda havet

Investors ordförande Jacob Wallenberg har gått ut med en liknande varning.

– Vi har ett antal orosmoln runtomkring oss, sa han till SR Ekot i tisdags.

Wallenberg varnade för att attackerna i Röda havet, där den islamistiska Huthimilisen har beskjutit internationella fartyg, kan leda till en ny ”inflationschock”.

Attackerna har lett till att många fraktfartyg tvingats ändra rutt och seglar den längre vägen runt Afrikas sydspets.

En uppenbar risk för världsekonomin, enligt Jacob Wallenberg.

– Det är uppenbart när vi ser att till exempel biltillverkare måste stoppa sin produktion eftersom de inte får insatsvaror som är försenade. Det kommer leda till att produkter går upp i pris, så vi får hoppas att den här situationen löser sig så fort som möjligt, sa han till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen