Oroväckande besked för konsumenter – därför kan priserna öka

2024 01 26

Attackerna mot fraktfartyg i Röda havet får effekter för svensk utrikeshandel.

I förlängningen kan priser på den inhemska marknaden påverkas.

Det framhåller den statliga förvaltningsmyndigheten Kammarkollegiet i en analys som gjorts på uppdrag av regeringen.

– Viktiga leveranser av material försenas till en början och de högre fraktpriserna påverkar företagens marginaler, skriver myndigheten.

”Stor betydelse”

Efter det ökande antalet attacker från Huthirebeller mot fraktfartyg i Röda havet har fraktvolymerna genom Suezkanalen minskat kraftigt – från 4,8 miljoner ton per dag i mitten av december till cirka 2,8 miljoner ton per dag.

– Suezkanalen har stor betydelse för handeln med råvaror, konsumentvaror och komponenter från Asien och Mellanöstern till Europa. Suezkanalen utgör även en viktig rutt för transport av olja och naturgas. Drygt 9 procent av Sveriges utrikeshandel går genom kanalen, säger Christopher Wingård, utredare på Kommerskollegium.

Därför riskerar priserna att öka

Attackerna mot fartyg i Röda havet har lett till att fraktpriserna skjutit i höjden.

Även om ökningarna inte är lika dramatiska som under pandemin så väntas fraktpriserna ligga kvar på en högre nivå under en längre tid framöver.

Attackerna har även resulterat i att många fraktfartyg tvingats ändra rutt och seglar den längre vägen runt Afrikas sydspets.

– Den längre restiden binder upp fartyg och containrar under längre tid vilket i sin tur driver upp priserna. Även högre försäkringspremier spelar in. Det är även svårt att på kort tid hitta andra leveransalternativ, fastslår Kammarkollegiet i sin analys.

Utredare Christopher Wingård varnar för att situationen så småningom kan leda till högre priser.

– På kort sikt drabbas den svenska tillverkningsindustrin av försenade leveranser, vilket i förlängningen även påverkar den svenska exporten negativt. För andra branscher som har planering på längre sikt spelar ett par veckor inte lika stor roll.

– Men i förlängningen kan de längre leveranstiderna och ökade kostnaderna för transporter leda till högre priser.

Wallenberg slår larm

Investors ordförande Jacob Wallenberg har gått ut med en liknande varning.

Enligt Wallenberg är attackerna i Röda havet en ”uppenbar risk” för världsekonomin.

– Det är uppenbart när vi ser att till exempel biltillverkare måste stoppa sin produktion eftersom de inte får insatsvaror som är försenade. Det kommer leda till att produkter går upp i pris, så vi får hoppas att den här situationen löser sig så fort som möjligt, sa han till SR Ekot för drygt en vecka sedan.

Foto: Miguel Angel Cardona Jr

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen