STOR ENERGISATSNING: Regeringen ger besked om två uppdrag

2024 01 25

Efter en längre period med höga elpriser har stort fokus hamnat på behovet av att stärka Sveriges energiförsörjning.

Nu ger regeringen besked om en ny satsning.

Länsstyrelserna i Västra Götalands och Östergötlands län har fått i uppdrag att se över förutsättningarna för två stora havsbaserade vindkraftsparker.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) beskriver beskedet som ett stort framsteg i arbetet med att stärka elproduktionen.  

– Det pågår nu ett intensivt och omfattande arbete på flera länsstyrelser runt om i landet och inom Regeringskansliet för att bereda alla ansökningar som har inkommit från aktörer som vill bygga nya havsbaserade vindkraftsparker.

– Vi behöver mer än fördubbla elproduktionen till år 2045 för att klara klimatomställningen.

Två hav

Ansökningarnas som ska behandlas gäller vindkraftsparkerna Västvind och Dyning.

Västvind planeras att byggas utanför Kungälv och Öckerö i Västerhavet. Beredningsuppdraget för Västvind avser ansökan för den del av verksamheten som ligger inom Sveriges ekonomiska zon.

Vindkraftsparken Dyning är planerad att ta plats mellan den östgötska skärgården och Gotland i Östersjön, inom Sveriges ekonomiska zon.

Undervattenskablar

Regeringen har även gett Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att bereda ansökningar om att lägga ut undervattenskablar till anläggningarna.

Kablarna ska ansluta Västvind och Dyning till stamnätet.

SGU har även fått i uppdrag att se över möjligheterna att lägga ut undervattenskablar till den havsbaserade vindkratsparken Gelene som ska byggas utanför västkusten.

Ungefär en femtedel

För närvarande står vindkraftsproduktionen för ungefär 17 procent av elproduktionen i Sverige.

Till en början skedde utbyggnaden i de södra delarna av landet men under de senaste åren har vindkraften byggts ut även i norr.

– Vindkraften är geografiskt spridd över hela Sverige där merparten numera ligger i norra Sverige, framhåller Energimyndigheten.

Halkat efter

I flera andra länder, däribland Tyskland och Danmark går det snabbare att bygga vindkraft än i Sverige.

Regeringen har lovat att snabba på processtiderna.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Ny Netflixfilm slår rekord – mest sedda premiären någonsin

2025 07 30

Netflix har slagit nytt rekord.

46,7 miljoner.

Så många visningar kammade den upphausade komedin “Happy Gilmore 2” ihop på Netflix under sina tre första dagar på plattformen.

Det gör filmen till den mest sedda premiären någonsin hos streamingjätten, rapporterar The Variety.

Uppföljare till klassiker

“Happy Gilmore 2”, med Adam Sandler i huvudrollen, släpptes på Netflix den 25 juli.

Filmen är en uppföljare till den klassiska amerikanska komedin från 1996 som var något av Sandlers stora genombrott.

Den första filmen handlar om en blivande hockeyspelare, Happy Gilmore, som istället sadlar om till golfspelare. I uppföljaren pensionerar sig Gilmore och hamnar i alkoholmissbruk.

– Han inspireras att plocka upp sina golfklubbor igen för att finansiera sin dotters orimligt dyra balettskola i Paris, skriver The Variety om handlingen.

Sågas i Sverige

Förväntningarna var höga inför premiären, vilket alltså slutade i en rekordsiffra i USA.

Men om tittarna verkligen blev nöjda är en annan fråga.

“Happy Gilmore 2” har fått ett svalare mottagande, inte minst här hemma i Sverige.

– Uppföljaren på Netflix med en skäggig Adam Sandler som Happy gör ingen glad. Det är långt mellan skratten och manuset är riktigt kackigt, skriver exempelvis Jan Eklund på DN.

LÄS MER: Tv-serie gör braksuccé – lyfter hela Netflix

Får lägsta möjliga betyg

Andra medier är ännu hårdare. I Aftonbladet får uppföljaren fiaskobetyget 1 av 5 och kallas för “värdelös”.

– Är du en frånskild man som gärna ägnar två timmar åt pappaskämt? Då är det här filmen för dig. Övriga: håll er borta från den, skriver recensenten Minna Höggren.

Även i Expressen får “Happy Gilmore 2” sämsta möjliga betyg: en geting av fem.

– Många tittare har säkerligen väntat på en uppföljare till ”Happy Gilmore”, Adam Sandlers golfkomedi från 1996. Så även jag. Färre tittare än så har troligtvis tålamod nog att vänta på att den nya filmen ska ta slut, framhåller Mattias Bergqvist i tidningen.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk filmstjärna bryter med sitt företag i Ryssland

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins tv-tvång – ukrainare vägrar lyda

2025 07 30

Putins regler för tv-tittande möter motstånd i ockuperade delar av Ukraina.

Som de flesta andra diktatorer vill Rysslands Vladimir Putin kontrollera medborgarnas mediekonsumtion.

Det gäller inte bara i Ryssland, utan även i ukrainska regioner som Putins styrkor har ockuperat.

Vill införa särskilt tv-tvång

Ryssland försöker nu tvinga befolkningen i de ockuperade områdena att bara titta på rysk tv som är godkänd av Kreml, rapporterar Kyiv Independent.

Man gör det bland annat genom att byta ut ukrainska parabolantenner mot sådana som bara tar emot ryska kanaler.

Men det går inte riktigt som planerat – lokalbefolkningen gör motstånd, enligt Ukrainian Resistance Center (URC).

Nyligen bytte man ut över tusen antenner på en vecka för att hindra människor från att titta på ukrainsk tv.

Istället vill Ryssland att den ukrainska befolkningen ska titta på ryska satellitkanaler i kanalpaketet ”Russkij Mir” som lanserades 2022 och innehåller 20 statliga ryska tv-kanaler, 10 lokala kanaler för de ockuperade regionerna samt 11 kanaler med ”underhållning”, bland annat för barn.

– Målet är att helt rensa informationsutrymmet, enligt URC-rapporten.

LÄS OCKSÅ: Mardrömsbesked för Putin - Trump kan göra det ännu värre

Många gör motstånd

Men många ukrainare vägrar låta den ryska ockupationsmakten byta ut deras paraboler.

– Rysslands försök att sprida Kremls propaganda i det ockuperade områdena i Ukraina har mötts av motstånd från lokalbefolkningen, enligt rapporten från URC, uppger tidningen.

Många vill behålla de ukrainska kanalerna och vägrar att byta till ”Russkij Mir”, programpaketet som enligt den ryska regimen har tagits fram särskilt för ”medborgare i nya territorier”.

Motståndet uppges ha väckt stor irritation hos de lokala ryska ockupationsmyndigheterna, och i Moskva anser man att övergången till den ryska regimens tv går för långsamt.

Även Institute for the Study of War har uppmärksammat att Ryssland vill kontrollera ukrainarnas mediekonsumtion genom programpaketet ”Russkij Mir”.

– Det gör det möjligt för den ryska regeringen att direkt kontrollera vilka nyheter och medier invånarna konsumerar, och därigenom konsolidera kontrollen över informationsutrymmet och lansera Kremls propaganda som vanliga nyheter, rapporterar ISW, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Norge gör Ryssland ursinniga

Foto: President of Russia Office resp Glenn Carstens-Peters

Text: Redaktionen