SVENSK EKONOMI: Två grupper spås bli förlorare under 2024

2024 02 05

Förhoppningarna är stora på att svensk ekonomi snart ska vända uppåt.

Svenska hushåll har under flera år drabbats av en svag ekonomisk situation kantat av hög arbetslöshet, kraftig inflation, stora ränteökningar på bostadslånen och alarmerande stora skuldsättningar.

Ljus i tunneln

Men nu skymtar ljus i tunneln och inte minst sätter många hushåll hoppet till att Riksbanken ska sänka styrräntan vilket torde leda till sjunkande bolåneräntor hos bankerna.

Vid finansministerns senaste uppdatering om Sveriges ekonomiska läge i januari vaR beskedet försiktigt positivt rörande inflationen.

– Den samlade inflationsbekämpningen har effekt, framhöll Elisabeth Svantesson (M).

Förlorargrupp nummer 1

Vid pressträffen betonade hon emellertid att det finns en faktor som kan ställa till det.

– Högre elpriser och högre fraktkostnader skärper riskbilden för vintern.

Enligt Swedbank talar mycket för ljusare tider under 2024.

Många svenska hushåll väntas få bättre ekonomi men samtidigt pekar man ut två hushållskategorier som ligger sämre till.

– Vi ser två förlorargrupper skulle jag säga. Några som förmodligen inte kommer få det bättre i år är tvåbarnsfamiljen i villa som har mycket lån och stora matkostnader.

Det säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TV4.

Det handlar om 1 600 kronor mindre i plånboken varje månad enligt Swedbanks bedömning.

Förlorargrupp nummer 2

Swedbanks sammanställning visar att det även ser mörkt ut för ytterligare en specifik hushållskategori.

Det gäller arbetslösa som väntas förlora 800 kronor per månad i relation till förra året.

De första månaderna under 2024 blir dock tuffa för alla hushåll på grund av alla kostnader som har ökat rejält inklusive matpriserna som skenat kraftigt.

– Men succesivt, i takt med att inflationen sjunker och vi får effekt av inkomstökningarna, hoppas och tror vi att folk kommer ha det bättre.

Det säger Swedbanks privatekonom till TV-kanalen.

LÄS MER här om Sveriges ekonomiska läge.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen