Mystiskt ryskt hot: ”Det här är bara början”

2024 02 13

Ryssland har efterlyst Estlands premiärminister Kaja Kallas och hundratals andra personer i Europa.

Det rapporterade flera internationella medier på onsdagsförmiddagen.

Den ryska regimen bekräftade först uppgifterna utan att specificera vad Kallas är efterlyst för.

Nu kommer dock Rysslands utrikesdepartement med en förklaring.

Enligt departementets talesperson Maria Zacharova anklagas Kaja Kallas, hennes statssekreteraren Taimar Peterkop och den litauiske kulturministern Simonas Kairys för att "förstöra monument för sovjetiska soldater".

– Brott mot minnet av världens befriare från nazism och fascism måste lagföras, säger Zacharova enligt The Guardian.

Hon går sedan ut med ett nytt hot till omvärlden.

– Det här är bara början, säger det ryska utrikesdepartementets talesperson.

Vad som exakt menas med uttalandet specificerar inte Zacharova.

”Fientliga handlingar”

Vladimir Putins talesperson, Dmitrij Peskov, har även kommenterat efterlysningen av Estlands premiärminister.

– Hon har vidtagit fientliga handlingar mot vårt land och vår historia, framhåller Peskov i ett uttalande.

Borttagandet av sovjettidens monument har varit en känslig fråga i Estland. Från 1944 till 1991 var landet en del av Sovjetunionen. Nästan en fjärdedel av den estländska befolkningen (1,3 miljoner) är etniska ryssar.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har premiärminister Kaja Kallas lovat att ta bort alla kommunistiska monument från offentliga utrymmen.

Svaret: ”Kommer fortsätta”

Kaja Kallas har varit en av Ukrainas starkaste anhängare under den ryska invasionen och har kämpat för ett ökat stöd till den ukrainska armén.

I ett inlägg på X svarar hon på det ryska hotet.

– Kreml hoppas att detta drag kommer att tysta mig och andra personer. Men det kommer inte att hända. Tvärtom så kommer mitt starka stöd till Ukraina att fortsätta, skriver Kallas och tillägger:

– Jag kommer fortsätta att stå upp för ett starkt europeiskt försvar.

LÄS MER HÄR:

Rysk eskalering – försöker plocka in premiärminister från Natoland

Estland slår larm – Ryssland förbereder militär konfrontation

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen