Kaffe rusar i pris – här är nya prislappen

2024 02 19

Priserna på flera olika livsmedel steg i januari.

Det står klart efter att Statistiska centralbyrån, SCB, på måndagsmorgonen bekräftat att inflationen steg vilket inneburit prisökningar på 3,3 procent under samma månad.

Bland varugrupperna som blir dyrare sticker kaffe ut som en de varor som rusar absolut mest i pris.

– Det följer mönstret från tidigare år. Priserna på kaffe, te och kakao, på oljor och fetter samt på fisk brukar gå upp i januari. Där ingår nämligen många produkter som brukar ingå i olika kampanjer i december, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Ökar nästan fem procent

Totalt ökar kaffepriset med 4,8 procent, samma nivå som te och kakao.

Det innebär att kaffeälskare återigen behöver vänja sig vid dyrare kaffe – efter att priserna tidigare gått ner igen efter att ha skjutit i höjden efter Rysslands invasion av Ukraina.

Gevalia Mellanrost, som enligt tidningen Land är Sveriges mest populära bryggkaffe , kostar nu följande i Sveriges största livsmedelsbutiker enligt kedjornas egna hemsidor:

- 51,90 kronor på Willys (450 gram)

- 51,90 kronor på Ica (450 gram)

- 57,95 kronor på Coop (450 gram)

Dyrast på Coop

Priserna på Zoegas Skånerost, södra Sveriges stora kaffejätte, ligger nu på följande:

- 55,90 kronor på Willys (450 gram)

- 55,90 kronor på Ica (450 gram)

- 55,95 kronor på Coop (450 gram)

En annan klassisk favorit, Arvid Nordqvists Classic Mellan,  är även den dyrast på Coop. Priserna är följande:

- 57,90 kronor på Willys (500 gram)

- 57,90 kronor på ICA (500 gram)

- 59,95 kronor på Coop (500 gram)

"Ökar 32 procent"

Sett till produktgrupper är det dock, som flera gånger tidigare, frukt och grönsaker som sticker ut mest.

– Priserna för purjolök ökade mest i januari, med 32 procent jämfört med december. I andra änden hamnar vindruvor, där priserna minskade med 22 procent, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

– Priserna på blomkål sjönk med elva procent i januari, men är ändå nästan 21 procent högre än i januari för ett år sedan.

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny upptäckt – gäller alla som hade corona

2025 07 30

En ny studie visar på stora förändringar i människors hjärnor under coronapandemin.

Det har gått över fem år sedan starten av coronapandemin.

Forskare undersöker fortfarande effekterna av både viruset och andra konsekvenser som pandemin fick för människor.

Nu kommer resultatet av en ny studie som visar tydliga förändringar i människors hjärnor under pandemiåren.

Åldrades snabbare

Resultatet av studien, som omfattar nästan 1 000 personer, visar att förändringar har skett oavsett om man smittades eller inte.

– Människors hjärnor åldrades snabbare under covidpandemin, även hos de som inte var smittade, uppger tidskriften Nature.

Det accelererade åldrandet, som registrerades som strukturella förändringar som ses med hjälp av hjärnscanningar, var mest märkbart hos äldre personer, manliga deltagare och de från missgynnade miljöer.

Kognitiv försämring

Det accelererade åldrandet skedde även hos personer som inte blev smittade.

Den kognitiva förmågan försämrades däremot endast om man smittats av covidviruset.

– Kognitiva tester visade att den mentala förmågan minskade hos deltagare som insjuknade i covid-19, vilket tyder på att snabbare åldrande av hjärnan inte nödvändigtvis leder till försämrat tänkande och minne, framhåller tidskriften.

Nästan sex månader

Med studien som grund uppskattas att hjärnorna hos personer som levde under pandemin åldrades ungefär fem månader snabbare än normalt.

Och det oavsett om de som undersöktes hade fått covid-19.

– Hjärnans hälsa formas inte bara av sjukdom, utan även av vår vardagsmiljö, säger forskaren Mohammadi Nejad till Nature.

Coronapandemin

Coronapandemin drabbade över 620 miljoner människor under åren 2019 till 2022, uppger Världshälsoorganisationen WHO.

6,5 miljoner dödsfall rapporterades in till följd av sjukdomen.

Under sommaren 2023 deklarerade WHO att covid-19 inte längre utgör ett globalt hälsonödläge.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


JUST NU: Avbrott i Ukrainakriget nära – ”goda chanser”

2025 07 30

Premiärministern i ett av Natos största medlemsländer har uttalat sig.

Den polske premiärministern Donald Tusk har tidigare varnat för att ett angrepp från Ryssland kan bli aktuellt under kommande år.

– Ryssland kommer sannolikt att vara redo för en potentiell militär konfrontation med Europa inom de närmaste två åren, sade han den 25 juli, enligt Kyiv Independent.

– Det finns ingen anledning att skrämma varandra, men vi måste vara riktigt vaksamma och fokuserade.

Positiv till förändring

Under onsdagen kom Polens premiärminister med ett nytt uttalande.

Han ser nu goda chanser till ett avbrott i kriget i Ukraina inom en snar framtid.

– Det finns en god chans, det finns många tecken som tyder på att kriget åtminstone kan avbrytas inom en snar framtid, sa Donald Tusk enligt polska TVP World.

Beskedet kommer efter att Donald Trump på tisdagen sa att USA skulle införa tullar och andra åtgärder mot Ryssland om man inte visade några framsteg mot att avsluta sitt mer än tre år långa krig i Ukraina.

Trump gav då Putin en tidsfrist på tio dagar.

Arbetar oförändrat

Samtidigt förändrar inte de positiva indikationerna Polens förhållningsätt kring att förbereda sig för ett potentiellt hot från Ryssland.

– Detta förändrar inte vår situation på något sätt, sa Donald Tusk.

– Polen måste vara redo att försvara sig oavsett utvecklingen på den rysk-ukrainska fronten. Och vi kan inte slösa bort en enda timme eller dag i denna kapplöpning om en modern armé.

Utökar sitt försvar

Polen har under de senaste åren arbetat aktivt för att utöka sin militära förmåga på grund av rädsla för en potentiell aggression från Ryssland.

Donald Tusk sa i ett uttalande i maj att den polska armén skulle bli Europas starkaste och att Polen aldrig skulle behöva gå samma öde till mötes som under andra världskriget, rapporterade TVP World.

Sedan Polen gick med i Nato har landet stadigt stärkt sina väpnade styrkor.

Polen spenderar nu högst andel av BNP på försvar bland Natoländerna, med drygt 4 procent år 2024.

Arkivfoto: V. Razom

Text: Redaktionen