Afghanistans öde står skrivet i stjärnorna – och himlen är nattsvart

2021 07 02

Tre presidenter har besökt USA:s mest centrala militäranläggning i Afghanistan genom åren men nu har den tömts på soldater vilket indikerar att USA:s totala tillbakadragande efter 20 års närvaro i landet kan ske inom kort.

Bagram Air Base blev USA främsta bas i Afghanistan efter terrordådet mot World Trade Center 2001 som blev startskottet på USA:s mest långvariga krig någonsin. Men President Joe Biden avslutar nu USA:s närvaro i landet och lämnar över till Afghanistans egen regering.

Tre presidenter besökte

Tre presidenter – George W Bush, Barack Obama och Donald Trump – besökte flygbasen under sin tid i Vita Huset och Bagram som från början knappt hade elektricitet utvecklades till en egen liten stad med butiker, skolor och allehanda faciliteter som servade de tusentals soldaterna rapporterar CNN.

ANALYS
De grymma talibanerna avancerar nu på flera håll i landet och risken för att landet faller ner i ännu mer mörker, terror och religiös extremism är skrämmande stor. Denna gång lär inte USA eller Europa vara lika intresserade av att rädda landets invånare undan de inhemska terroristerna och frågan är hur omvärlden kommer att agera om talibanerna tar över igen.

Ett alternativ är att grannländer tar ett större ansvar och ett annat, vilket är mer troligt, är att man bistår Afghanistans egen regering med allt mer militär utrustning. Risken är dock att utrustningen faller i händerna på talibanerna.

Det kan helt enkelt bli så att omvärlden delvis går i en ny riktning som går ut på att de drabbade länderna får klara sig mer på egen hand. Det är delvis förståeligt – med tanke på svårigheterna i Afghanistan – men det är ack så tragiskt för landets egen befolkning, till exempel kvinnorna som får lida svårt av de religiösa extremisternas härjningar.

År 2011 var det nästan 110 000 amerikanska soldater i Afghanistan men nu bedöms bara 2 500 vara kvar och snart lämnar även de allra sista. USA och Väst har gjort vad man kunnat och nu står landets öde skrivet i stjärnorna. Tyvärr ser himlen nattsvart ut.

Foto: The Barack Obama White House

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen