Afghanistans öde står skrivet i stjärnorna – och himlen är nattsvart

2021 07 02

Tre presidenter har besökt USA:s mest centrala militäranläggning i Afghanistan genom åren men nu har den tömts på soldater vilket indikerar att USA:s totala tillbakadragande efter 20 års närvaro i landet kan ske inom kort.

Bagram Air Base blev USA främsta bas i Afghanistan efter terrordådet mot World Trade Center 2001 som blev startskottet på USA:s mest långvariga krig någonsin. Men President Joe Biden avslutar nu USA:s närvaro i landet och lämnar över till Afghanistans egen regering.

Tre presidenter besökte

Tre presidenter – George W Bush, Barack Obama och Donald Trump – besökte flygbasen under sin tid i Vita Huset och Bagram som från början knappt hade elektricitet utvecklades till en egen liten stad med butiker, skolor och allehanda faciliteter som servade de tusentals soldaterna rapporterar CNN.

ANALYS
De grymma talibanerna avancerar nu på flera håll i landet och risken för att landet faller ner i ännu mer mörker, terror och religiös extremism är skrämmande stor. Denna gång lär inte USA eller Europa vara lika intresserade av att rädda landets invånare undan de inhemska terroristerna och frågan är hur omvärlden kommer att agera om talibanerna tar över igen.

Ett alternativ är att grannländer tar ett större ansvar och ett annat, vilket är mer troligt, är att man bistår Afghanistans egen regering med allt mer militär utrustning. Risken är dock att utrustningen faller i händerna på talibanerna.

Det kan helt enkelt bli så att omvärlden delvis går i en ny riktning som går ut på att de drabbade länderna får klara sig mer på egen hand. Det är delvis förståeligt – med tanke på svårigheterna i Afghanistan – men det är ack så tragiskt för landets egen befolkning, till exempel kvinnorna som får lida svårt av de religiösa extremisternas härjningar.

År 2011 var det nästan 110 000 amerikanska soldater i Afghanistan men nu bedöms bara 2 500 vara kvar och snart lämnar även de allra sista. USA och Väst har gjort vad man kunnat och nu står landets öde skrivet i stjärnorna. Tyvärr ser himlen nattsvart ut.

Foto: The Barack Obama White House


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen