Afghanistans öde står skrivet i stjärnorna – och himlen är nattsvart

2021 07 02

Tre presidenter har besökt USA:s mest centrala militäranläggning i Afghanistan genom åren men nu har den tömts på soldater vilket indikerar att USA:s totala tillbakadragande efter 20 års närvaro i landet kan ske inom kort.

Bagram Air Base blev USA främsta bas i Afghanistan efter terrordådet mot World Trade Center 2001 som blev startskottet på USA:s mest långvariga krig någonsin. Men President Joe Biden avslutar nu USA:s närvaro i landet och lämnar över till Afghanistans egen regering.

Tre presidenter besökte

Tre presidenter – George W Bush, Barack Obama och Donald Trump – besökte flygbasen under sin tid i Vita Huset och Bagram som från början knappt hade elektricitet utvecklades till en egen liten stad med butiker, skolor och allehanda faciliteter som servade de tusentals soldaterna rapporterar CNN.

ANALYS
De grymma talibanerna avancerar nu på flera håll i landet och risken för att landet faller ner i ännu mer mörker, terror och religiös extremism är skrämmande stor. Denna gång lär inte USA eller Europa vara lika intresserade av att rädda landets invånare undan de inhemska terroristerna och frågan är hur omvärlden kommer att agera om talibanerna tar över igen.

Ett alternativ är att grannländer tar ett större ansvar och ett annat, vilket är mer troligt, är att man bistår Afghanistans egen regering med allt mer militär utrustning. Risken är dock att utrustningen faller i händerna på talibanerna.

Det kan helt enkelt bli så att omvärlden delvis går i en ny riktning som går ut på att de drabbade länderna får klara sig mer på egen hand. Det är delvis förståeligt – med tanke på svårigheterna i Afghanistan – men det är ack så tragiskt för landets egen befolkning, till exempel kvinnorna som får lida svårt av de religiösa extremisternas härjningar.

År 2011 var det nästan 110 000 amerikanska soldater i Afghanistan men nu bedöms bara 2 500 vara kvar och snart lämnar även de allra sista. USA och Väst har gjort vad man kunnat och nu står landets öde skrivet i stjärnorna. Tyvärr ser himlen nattsvart ut.

Foto: The Barack Obama White House

Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen