Afghanistans öde står skrivet i stjärnorna – och himlen är nattsvart

2021 07 02

Tre presidenter har besökt USA:s mest centrala militäranläggning i Afghanistan genom åren men nu har den tömts på soldater vilket indikerar att USA:s totala tillbakadragande efter 20 års närvaro i landet kan ske inom kort.

Bagram Air Base blev USA främsta bas i Afghanistan efter terrordådet mot World Trade Center 2001 som blev startskottet på USA:s mest långvariga krig någonsin. Men President Joe Biden avslutar nu USA:s närvaro i landet och lämnar över till Afghanistans egen regering.

Tre presidenter besökte

Tre presidenter – George W Bush, Barack Obama och Donald Trump – besökte flygbasen under sin tid i Vita Huset och Bagram som från början knappt hade elektricitet utvecklades till en egen liten stad med butiker, skolor och allehanda faciliteter som servade de tusentals soldaterna rapporterar CNN.

ANALYS
De grymma talibanerna avancerar nu på flera håll i landet och risken för att landet faller ner i ännu mer mörker, terror och religiös extremism är skrämmande stor. Denna gång lär inte USA eller Europa vara lika intresserade av att rädda landets invånare undan de inhemska terroristerna och frågan är hur omvärlden kommer att agera om talibanerna tar över igen.

Ett alternativ är att grannländer tar ett större ansvar och ett annat, vilket är mer troligt, är att man bistår Afghanistans egen regering med allt mer militär utrustning. Risken är dock att utrustningen faller i händerna på talibanerna.

Det kan helt enkelt bli så att omvärlden delvis går i en ny riktning som går ut på att de drabbade länderna får klara sig mer på egen hand. Det är delvis förståeligt – med tanke på svårigheterna i Afghanistan – men det är ack så tragiskt för landets egen befolkning, till exempel kvinnorna som får lida svårt av de religiösa extremisternas härjningar.

År 2011 var det nästan 110 000 amerikanska soldater i Afghanistan men nu bedöms bara 2 500 vara kvar och snart lämnar även de allra sista. USA och Väst har gjort vad man kunnat och nu står landets öde skrivet i stjärnorna. Tyvärr ser himlen nattsvart ut.

Foto: The Barack Obama White House

JUST NU: ”Vi är körda” – stor uppgivenhet i regeringspartiet

2025 11 16

Uppgivenhet sprider sig i ett av regeringen partier.

Regeringen har sedan den tillträdde efter valet 2022 tappat mark mot oppositionen i många opinionsmätningar.

Och för ett av partierna är läget extra oroande.

I veckan kom en rapport om att Liberalerna ligger på en historiskt låg nivå i den senaste opinionsmätningen, med ett väljarstöd på 2,2 procent med mindre än ett år kvar till valet.

Uppgivna röster

Nu hörs uppgivna röster inifrån Liberalerna som tror att hoppet är ute för partiet att klara riksdagsspärren på fyra procent vid valet nästa år.

– Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedmokraterna, säger Liberalernas gruppledare på Lidingö Suzanne Liljegren, till SVT.

– Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger partimedlemmen Morad Majlesi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Tvistar om Sverigedemokraterna

En fråga som splittrar Liberalerna är hur man ska ställa sig till samarbetet med Sverigedemokraterna inför nästa val.

Sverigedemokraterna har gått ut och sagt att man kommer ställa kravet att man ska ingå i en regering efter nästa val, annars kommer man att vara ett oppositionsparti under nästa mandatperiod.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har uppgivit att hon vill teckna ett nytt Tidöavtal med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men att hon inte vill ha med Åkesson och SD i regeringen.

– Argumenten väger för tungt emot. De beter sig inte, de är inte ett borgerligt parti och de kommer inte att accepteras av väljare som vill komma över till vårt block, skriver Mohamsson i en debattartikel i DN.

Åkesson håller inte med

Men Jimmie Åkesson köper inte L-ledarens argumentation.

– Om vi hade betett oss som Liberalerna kanske vi också hade haft två procent i opinionsmätningarna snarare än 20 procent. Jag vet inte om det är så mycket mer eftersträvansvärt, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”2 500 mindre i plånboken” – arbetande svenskar uppmanas hålla koll på detta

2025 11 16

Länsförsäkringar går ut och uppmanar arbetande svenskar att se över sin ekonomiska situation.

Med start den 1 oktober i år har a-kassan fått nya regler.

En av förändringarna är att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

Länsförsäkringar går nu ut och varnar att detta kommer slå hårt mot svenska arbetstagare, särskilt de som inte har så hög inkomst.

– Ersättningen blir klart lägre för alla som tjänar under 31 500 kronor och är arbetslösa en längre tid. Det kan dessvärre bli förödande för hushållsekonomin, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg, i ett uttalande.

”2 500 kronor mindre i plånboken”

Enligt försäkringsbolagets beräkningar kommer alltså de nya reglerna innebära ett hårt slag mot många människors privatekonomi.

– En person med en månadslön på 25 000 kronor får 2 500 kronor mindre i plånboken efter bara 100 dagar i arbetslöshet, och efter 200 dagar uppgår tappet till 1 250 kronor i månaden jämfört med de gamla reglerna, uppger bolaget.

Idag är omkring 500 000 personer arbetslösa i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Saab får jätteorder

Baseras på inkomst

Till skillnad från tidigare så baseras nu regler och ersättning på inkomst snarare än arbetad tid.

Under de senaste tolv månaderna krävs att man har haft en inkomst på minst 120 000 kronor, med minst 11 000 kronor i fyra av månaderna.

– Det innebär att du behöver planera din ekonomi mer aktivt och se till att du har koll på din inkomstnivå, särskilt i den mån du arbetar deltid, har timanställning, sjukperioder eller föräldraledighet, säger Stefan Westerberg.

Ökat behov av planering och andra skydd

För att kompensera för risken att drabbas av de lägre inkomsterna från a-kassa rekommenderar Länsförsäkringar att man agerar på förhand.

– De nya reglerna innebär att många med lägre inkomster får betydligt sämre skydd vid längre arbetslöshet. Det ökar behovet av en buffert och andra kompletterande skydd, säger Stefan Westerberg.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen