Afghanistans öde står skrivet i stjärnorna – och himlen är nattsvart

2021 07 02

Tre presidenter har besökt USA:s mest centrala militäranläggning i Afghanistan genom åren men nu har den tömts på soldater vilket indikerar att USA:s totala tillbakadragande efter 20 års närvaro i landet kan ske inom kort.

Bagram Air Base blev USA främsta bas i Afghanistan efter terrordådet mot World Trade Center 2001 som blev startskottet på USA:s mest långvariga krig någonsin. Men President Joe Biden avslutar nu USA:s närvaro i landet och lämnar över till Afghanistans egen regering.

Tre presidenter besökte

Tre presidenter – George W Bush, Barack Obama och Donald Trump – besökte flygbasen under sin tid i Vita Huset och Bagram som från början knappt hade elektricitet utvecklades till en egen liten stad med butiker, skolor och allehanda faciliteter som servade de tusentals soldaterna rapporterar CNN.

ANALYS
De grymma talibanerna avancerar nu på flera håll i landet och risken för att landet faller ner i ännu mer mörker, terror och religiös extremism är skrämmande stor. Denna gång lär inte USA eller Europa vara lika intresserade av att rädda landets invånare undan de inhemska terroristerna och frågan är hur omvärlden kommer att agera om talibanerna tar över igen.

Ett alternativ är att grannländer tar ett större ansvar och ett annat, vilket är mer troligt, är att man bistår Afghanistans egen regering med allt mer militär utrustning. Risken är dock att utrustningen faller i händerna på talibanerna.

Det kan helt enkelt bli så att omvärlden delvis går i en ny riktning som går ut på att de drabbade länderna får klara sig mer på egen hand. Det är delvis förståeligt – med tanke på svårigheterna i Afghanistan – men det är ack så tragiskt för landets egen befolkning, till exempel kvinnorna som får lida svårt av de religiösa extremisternas härjningar.

År 2011 var det nästan 110 000 amerikanska soldater i Afghanistan men nu bedöms bara 2 500 vara kvar och snart lämnar även de allra sista. USA och Väst har gjort vad man kunnat och nu står landets öde skrivet i stjärnorna. Tyvärr ser himlen nattsvart ut.

Foto: The Barack Obama White House


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen