Om man räknar med att behöva betala kvarskatt kan det vara en god idé att agera redan idag.

Från och med imorgon kan det totala beloppet bli högre.

Betala redan nu

Om man räknar med att få kvarskatt kan man tjäna på att betala in en del av pengarna redan nu.

Åtminstone om man vill slippa betala kostnadsränta på kvarskatten.

Detta gäller för personer som räknar med att de kan få en kvarskatt på över 30 000 kronor.

– På kvarskatt över 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på den del som överstiger 30 000 kronor redan från 13 februari 2026, uppger Skatteverket på sin hemsida.

Kostnadsräntan på kvarskatten börjar alltså ticka från och med imorgon.

Och det är fler än man tror som riskerar att få en kvarskatt på över 30 000 kronor.

Kan själv räkna ut

Personer som till exempel har sålt en lägenhet eller en fastighet kan mycket väl få en kvarskatt på mer än 30 000 kronor.

Och då finns det alltså goda skäl att betala in en del redan nu, rapporterar SR.

– Så tror man att jag får en kvarskatt på säg 40 000 exakt, ja då betalar man in 10 000, säger Martin Pernheim på Skatteverket i Göteborg till radiokanalen.

Det kan dock vara svårt att veta om man får kvarskatt på över 30 000 kronor, eftersom deklarationen inte har kommit än.

Men det kan man själv räkna ut, enligt Skatteverket.

– Vet man om att man har gjort någonting så kan man ju redan nu göra en preliminär skatteuträkning på Skatteverkets hemsida, säger Martin Pernheim.

Då ska kvarskatten vara inbetald

Kostnadsräntan uppges vara låg fram till förfallodatumet, men beräknas dag för dag.

– Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot, uppger Skatteverket.

På kvarskatt som inte är högre än 30 000 kronor beräknas kostnadsränta från den 5 maj.

Om man får sitt slutskattebesked i april så ska kvarskatten vara betald senast den 13 juli. Om man får beskedet i juni ska den vara betald den 14 september, om man får det i augusti så ska den vara betalt 12 november, och om man får det i december så ska den vara betalt den 12 mars 2027.

När man betalar kvarskatt kan man antingen betala allt på en gång, eller göra delbetalningar, så länge hela beloppet är bokfört på skattekontot på förfallodagen.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen