Agnes Wold sågar myten: så ofta bör du duscha egentligen

2025 04 09

Det är viktigt att duscha regelbundet för att hålla sig ren.

Uppfattningen är vanlig bland människor i hela världen, inte minst här i Sverige.

Enligt en undersökning av Novus från ifjol duschar de allra flesta svenskarna varje dag, alternativt 3-4 gånger i veckan.

Vanan förpassas ofta också vidare från vuxna till barn.

Helt onödigt, enligt Agnes Wold, överläkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.

– Det är ur en social aspekt, bra att göra det, för att barnen tycker att det är lite kul. Men att duscha barnen för att de ska bli rena är meningslöst ur ett medicinskt syfte, för det går inte att duscha bort bakterier, säger hon till tidningen Må Bra.

"Inte byggd för att tvätta sig"

Agnes Wold har uttalat sig i liknande termer tidigare.

Enligt experten kan duschen få motsatt effekt – du får egentligen fler bakterier på kroppen efteråt.

– Ur bakteriesynpunkt är det helt förkastligt att duscha, säger Agnes Wold till Femina.

Hon påtalar ofta att duschen är ett modernt påhitt. Första halvan av 1900-talet var det ingen som duschade, istället badades det, och människan överlevde ändå.

– Och i gamla bondesamhället badade man kanske två gånger om året utan att det hände någonting. Människoarten är ju inte byggd för att tvätta sig, vi har levt i en miljon år innan det fanns duschar.

Får bestämma själv

Enligt Agnes Wold tar det uppemot åtta timmar innan man är ren igen efter en dusch.

Hon återkommer i flera intervjuer till att det är ett mänskligt påhitt att tvätta sig med tvål och vatten. Inga djur sysslar med sådant.

– Vi har en massa föreställningar om vad som är rent och smutsigt. Sådana föreställningar finns i alla kulturer och alla är väldigt besatta av detta, men det har ingenting att göra med ifall det finns bakterier eller inte utan det har man senare hittat på, säger experten i ett P1-avsnitt.

Hur ofta man egentligen ska duscha finns det inget exakt svar på.

Agnes Wold understryker att det är upp till individen själv att bestämma.

– Jag tycker att det är bättre att blaska av på strategiska ställen där det kan lukta lite och så, säger Agnes Wold till radion.

Foto: Kaboompic.com resp Johan Wingborg

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen