Agnes Wold sågar myten: så ofta bör du duscha egentligen

2025 04 09

Det är viktigt att duscha regelbundet för att hålla sig ren.

Uppfattningen är vanlig bland människor i hela världen, inte minst här i Sverige.

Enligt en undersökning av Novus från ifjol duschar de allra flesta svenskarna varje dag, alternativt 3-4 gånger i veckan.

Vanan förpassas ofta också vidare från vuxna till barn.

Helt onödigt, enligt Agnes Wold, överläkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.

– Det är ur en social aspekt, bra att göra det, för att barnen tycker att det är lite kul. Men att duscha barnen för att de ska bli rena är meningslöst ur ett medicinskt syfte, för det går inte att duscha bort bakterier, säger hon till tidningen Må Bra.

"Inte byggd för att tvätta sig"

Agnes Wold har uttalat sig i liknande termer tidigare.

Enligt experten kan duschen få motsatt effekt – du får egentligen fler bakterier på kroppen efteråt.

– Ur bakteriesynpunkt är det helt förkastligt att duscha, säger Agnes Wold till Femina.

Hon påtalar ofta att duschen är ett modernt påhitt. Första halvan av 1900-talet var det ingen som duschade, istället badades det, och människan överlevde ändå.

– Och i gamla bondesamhället badade man kanske två gånger om året utan att det hände någonting. Människoarten är ju inte byggd för att tvätta sig, vi har levt i en miljon år innan det fanns duschar.

Får bestämma själv

Enligt Agnes Wold tar det uppemot åtta timmar innan man är ren igen efter en dusch.

Hon återkommer i flera intervjuer till att det är ett mänskligt påhitt att tvätta sig med tvål och vatten. Inga djur sysslar med sådant.

– Vi har en massa föreställningar om vad som är rent och smutsigt. Sådana föreställningar finns i alla kulturer och alla är väldigt besatta av detta, men det har ingenting att göra med ifall det finns bakterier eller inte utan det har man senare hittat på, säger experten i ett P1-avsnitt.

Hur ofta man egentligen ska duscha finns det inget exakt svar på.

Agnes Wold understryker att det är upp till individen själv att bestämma.

– Jag tycker att det är bättre att blaska av på strategiska ställen där det kan lukta lite och så, säger Agnes Wold till radion.

Foto: Kaboompic.com resp Johan Wingborg

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen