6 februari

Åkesson vill riva upp dom – sågas: ”Det kan man inte”

2026 02 06

Jimmie Åkesson (SD) vill riva upp en dom från Högsta domstolen.

SD-ledaren har i veckan krävt att den så kallade Girjasdomen från Högsta domstolen ska rivas upp.

I Girjasmålet vann Girjas sameby mot svenska staten, då domstolen fann att samebyn på grund av urminnes hävd har ensamrätt att upplåta jakt och fiske inom samebyns område.

Men Åkessons förslag att domen ska rivas upp sågas nu av en expert.

”Nej, det kan man ju inte”

Domen har lett till att exklusive rättigheter har överlåtits åt ett fåtal, menar Åkesson i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren, med rubriken ”Riv upp Girjasdomen och säkra naturrättvisan”.

– Girjasdomen innebär i praktiken att vanliga svenskar – jägare, fiskare och friluftsmänniskor – stängs ute från mark som formellt ägs av staten, och därmed av oss alla, skriver Jimmie Åkesson i debattartikeln.

Men Girjasdomen kan inte rivas upp, menar Christina Allard, professor i rättsvetenskap på Luleå Tekniska Universitet.

– Nej, men det kan man ju inte. Alltså, när det är en dom, oavsett vilken, när den har vunnit laga kraft så gäller den, säger hon till SR.

Det finns emellertid annat som politiker kan göra om de är missnöjda med domen.

Men det är komplicerat, menar experten.

LÄS OCKSÅ: Trump tar bort inlägg - "Vidrigt beteende"

Komplicerad fråga

När riksdagen är missnöjd med en dom kan den till exempel stifta nya lagar.

Men det betyder inte nödvändigtvis att man i efterhand kan ändra situationen som rör jakt- och fiskerättigheter i Girjas sameby, understryker professorn.

Att ändra på det skulle bli juridiskt komplicerat och kräva kompensation, bland annat på grund av folkrätten.

– Om man gör en ny lagstiftning som i så fall skulle innebära att man upphäver den rätten, men det gör vi ju inte i Sverige och tar andras rättigheter, utan då är det kompensation, och när det rör ett urfolk så blir det mer besvärligt, säger hon till radiokanalen.

I Åkessons debattartikel framgår inte exakt hur SD vill att förändringen ska gå till, men han vill att frågan ska prövas mot rennäringslagen, rapporterar NSD.

– Att riva upp en dom gör ju inte en politiker, utan det får domstolarna sköta, men jag kan ändå tycka saker och jag tycker att den domen är felaktig, säger Jimmie Åkesson, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Biljätte rasar 23 procent på börsen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen